Varför finns dolda fel i lagstiftningen?
Detta är egentligen inte en fråga utan min avsikt är att besvara frågan här eftersom jag tror att många på detta forum inte förstår de bakomliggande orsakerna till lagstiftningen kring dolda-fel och därmed blir ofta resonemanget i övrigt lidande.
I teoretiska termer skulle man kunna säga att dolda-fel rättar till en situation när ett objekt sålts för ett pris som senare visat sig vara alltför högt pga att objektet haft defekter som inte kunde upptäckas vid köpetillfället. Lagstifningens syfte är att korrigera priset till det pris som objektet skulle haft vid köptetillfället om felet vore känt.
Dolt fel är vanligt när det gäller badrum så jag ska försöka exemplifiera med detta.
Vi tänker oss att ett hus säljs och med ett nyrenoverat badrum. Badrummet kostade 200' att renovera och det är också vad offerter för en ny renovering landar på. Man kan i detta fall konstatera att om badrummet inte skulle varit renoverat skulle priset för huset blivit 200' mindre, alltså kan man säga att köparen har köpt badrummet för 200'.
I efterhand visar det sig att badrummet är helt felbyggt och måste totalrenoveras. Felet gick inte att upptäcka vid försäljningen utan är bedömt som dolt fel.
Någon måste stå för svarte petter! I situationen ovan har säljaren fått 200' för ett badrum som egentligen var värt 0kr. Köparen har köpt ett badrum för 200' och får lägga ytterligare 200' för att renovera badrummet. Enkelt uttryckt ligger säljaren 200' plus och köparen 200' minus efter försäljningen.
Lagstiftaren har bestämt att detta ska justeras och därför finns de paragrafer som tillsammans bildar begreppet dolda-fel.
Skulle det visa sig att säljaren i själva verket bara bott i huset en månad och att h*n i sin tur köpte hus och badrum i samma skick som det såldes vidare till nuvarande köpare så kan säljaren reklamera det dolda felet till sin säljare (osv). Rätten att reklamera gäller 10 år från köpetillfället för villor.
Ett krav för att dolda-fel ska kunna bli gällande är att objektet säljs som det prima objekt som sedan visar sig inte vara så prima som det utlovats. Man kan tänka sig olika sätt att friskriva sig från dolda fel, t ex genom upplysningar i köpeavtalet om att badrummet inte garanteras vara utfört enligt gällande byggnormer, eller genom friskrivningsklausuler. Förekommer inte något dylikt förutsätts objektet vara i det skick det ser ut att vara!
I teoretiska termer skulle man kunna säga att dolda-fel rättar till en situation när ett objekt sålts för ett pris som senare visat sig vara alltför högt pga att objektet haft defekter som inte kunde upptäckas vid köpetillfället. Lagstifningens syfte är att korrigera priset till det pris som objektet skulle haft vid köptetillfället om felet vore känt.
Dolt fel är vanligt när det gäller badrum så jag ska försöka exemplifiera med detta.
Vi tänker oss att ett hus säljs och med ett nyrenoverat badrum. Badrummet kostade 200' att renovera och det är också vad offerter för en ny renovering landar på. Man kan i detta fall konstatera att om badrummet inte skulle varit renoverat skulle priset för huset blivit 200' mindre, alltså kan man säga att köparen har köpt badrummet för 200'.
I efterhand visar det sig att badrummet är helt felbyggt och måste totalrenoveras. Felet gick inte att upptäcka vid försäljningen utan är bedömt som dolt fel.
Någon måste stå för svarte petter! I situationen ovan har säljaren fått 200' för ett badrum som egentligen var värt 0kr. Köparen har köpt ett badrum för 200' och får lägga ytterligare 200' för att renovera badrummet. Enkelt uttryckt ligger säljaren 200' plus och köparen 200' minus efter försäljningen.
Lagstiftaren har bestämt att detta ska justeras och därför finns de paragrafer som tillsammans bildar begreppet dolda-fel.
Skulle det visa sig att säljaren i själva verket bara bott i huset en månad och att h*n i sin tur köpte hus och badrum i samma skick som det såldes vidare till nuvarande köpare så kan säljaren reklamera det dolda felet till sin säljare (osv). Rätten att reklamera gäller 10 år från köpetillfället för villor.
Ett krav för att dolda-fel ska kunna bli gällande är att objektet säljs som det prima objekt som sedan visar sig inte vara så prima som det utlovats. Man kan tänka sig olika sätt att friskriva sig från dolda fel, t ex genom upplysningar i köpeavtalet om att badrummet inte garanteras vara utfört enligt gällande byggnormer, eller genom friskrivningsklausuler. Förekommer inte något dylikt förutsätts objektet vara i det skick det ser ut att vara!
Redigerat:
Nu tycker jag att du har förenklat lite väl mycket.
Tanken var god, men det slutade inte så bra alls...
Avsikten var alltså att förklara varför lagstifningen finns, inte grotta ner sig i detaljer på när den är tillämpbar och inte etc etc. Men visst, om det inte blev så bra så ska jag se om jag kan förbättra något.
En annan approach skulle vara att helt föra ett teoretiskt resonemang utan att blanda in några exempel, men det är lite svårare att formulera (vet ej om jag klarar det så bra) och sannolikt lite svårare för de flesta att förstå sig på...
En annan approach skulle vara att helt föra ett teoretiskt resonemang utan att blanda in några exempel, men det är lite svårare att formulera (vet ej om jag klarar det så bra) och sannolikt lite svårare för de flesta att förstå sig på...
Sluta med denna pissing kontest nu gnällgubbar!
Den som kan göra en bättre beskrivning av dolda-fel funktionen kan väl skriva ihop sin egen lättfattliga populära beskrivning.
Men jag själv saknar lite detaljer i injonils beskrivning.
Att bedömningen att det rör sig om ett dolt fel även måste fylla två andra kriterier:
1. Att felet inte skall kunna förväntas med tanke på husets ålder och allmänna skick, och
2. Att felet inte kunnat upptäckas eller misstänkas vid en noggrann fackmannamässig undersökning.
För så är det väl?
Och många dolda fel upplägg misslyckas just p.g.a. framför allt 1.
Den som kan göra en bättre beskrivning av dolda-fel funktionen kan väl skriva ihop sin egen lättfattliga populära beskrivning.
Men jag själv saknar lite detaljer i injonils beskrivning.
Att bedömningen att det rör sig om ett dolt fel även måste fylla två andra kriterier:
1. Att felet inte skall kunna förväntas med tanke på husets ålder och allmänna skick, och
2. Att felet inte kunnat upptäckas eller misstänkas vid en noggrann fackmannamässig undersökning.
För så är det väl?
Och många dolda fel upplägg misslyckas just p.g.a. framför allt 1.
Du har faktiskt fullständigt rätt....KnockOnWood skrev:
Det intressanta är vad som gör ett fel dolt, inte hur det tänktes när lagen skrevs....
De flesta diskussioner rör faktiskt vad som är dolt... De flesta tänker inte på vad som var grundtanken när en lag skrevs...
Jag undrar lite över punkt 2. Uttrycket i jordabalken (4 kap 19 § andra stycket) säger: "Som fel får inte åberopas en avvikelse som köparen borde ha upptäckt vid en sådan undersökning av fastigheten som varit påkallad med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet."KnockOnWood skrev:
Jag ifrågasätter alltså, utan att veta själv, att undersökningen alltid måste vara såväl noggrann som fackmannamässig.
Tja... Som jag har förstått det så ställs det ganska höga krav på undersökningen när det gäller kommer till rätten.Plåthuset skrev:
med rätta
Handlar det dessutom om badrum så är kraven ännu högre....Problemet är också det att om man drar ett dolt fel till rätten så ligger bevisbördan väldigt tungt på köparen....
Sen för att komplicera det hela kan ni i ert "klargörande" i tråden också blanda in skillnaderna mellan att köpa en fastighet och ett lösöre eftersom upprinnelsen uppenbart eminerar ifrån detta.
Lägg sen till fallet där det rör sig om lösöre (bostadsrätt) och där en för köparen icke synbar skada upptäcks efter köpet. Då kan man reda ut och förklara hur alla de olika parterna blir inblandade (fastighetsägare, bostadsrättsinnehavare och ev annan berörd medlem). Då blir det helt plötsligt upp till tre parter som har ett ansvar att ta, varav köparen egentligen bara har sitt ytskikt att slåss för mot säljaren och de andra får ta sina upptäckta fel själv helt enligt bostadsrättslagen.
Lägg sen till fallet där det rör sig om lösöre (bostadsrätt) och där en för köparen icke synbar skada upptäcks efter köpet. Då kan man reda ut och förklara hur alla de olika parterna blir inblandade (fastighetsägare, bostadsrättsinnehavare och ev annan berörd medlem). Då blir det helt plötsligt upp till tre parter som har ett ansvar att ta, varav köparen egentligen bara har sitt ytskikt att slåss för mot säljaren och de andra får ta sina upptäckta fel själv helt enligt bostadsrättslagen.
Ni har helt rätt! Det finns mycket mer att ta upp om man vill göra en komplett anhandling kring dolda-fel!
Men min avsikt var ENDAST att förklara VARFÖR det som kallas dolda-fel finns i lagstifningen, inte att förklara hur dolda-fel fungerar! Sedan slutade det med att jag skrev lite mer ändå...
Det som i uppsatser kallas för avgränsning
Men min avsikt var ENDAST att förklara VARFÖR det som kallas dolda-fel finns i lagstifningen, inte att förklara hur dolda-fel fungerar! Sedan slutade det med att jag skrev lite mer ändå...
Det som i uppsatser kallas för avgränsning
Administrator
· Skåne
· 7 628 inlägg
Jag har raderat inlägg som var off topic i den här tråden och begäran om uppryckning och saklighet har redan KoW ordnat ser jag.
