Faskompensering
Du får en fasföskjutning som ligger 180 grader förskjutet till den fasförskjutning som reaktorn ger, har reaktorn och kondensatorn samma "värden" tar deras fasförskjutning ut varandra men om en av dem har för högt "värde" får man en fasförskjutning i den "riktningen".
Hej Elmont.
Tack för ditt svar. Jag är helt med på detta, tänkte mer på vad det medför om man överkompenserar...
Om man inte kompenserar en reaktiv last förbrukar man ju energi som man inte har användning för... Detta kan i extrema fall medföra överbelastning av transformatorer m.m. som används för matning av sin anläggning + att elbolag inte är så nöjda med detta
.
Jag tänkte mer att om man vände på steken och kompenserar för mycket... Får man samma problem här?
Vid en reaktiv last med cos fi <1 så ligger vågformen för spänningen före strömmens vågform...
Säger man även vid kapacitiv last att cos fi är <1 om man har en fasförskjutning, även att vågformen för spänningen ligger efter vågformen för strömmen?
Är det "identiska" problem för både kapacitiv och reaktiv last?
Vad kan man få för följder vid överkompensation av en reaktiv last?
Tack på förhand
Tack för ditt svar. Jag är helt med på detta, tänkte mer på vad det medför om man överkompenserar...
Om man inte kompenserar en reaktiv last förbrukar man ju energi som man inte har användning för... Detta kan i extrema fall medföra överbelastning av transformatorer m.m. som används för matning av sin anläggning + att elbolag inte är så nöjda med detta
.Jag tänkte mer att om man vände på steken och kompenserar för mycket... Får man samma problem här?
Vid en reaktiv last med cos fi <1 så ligger vågformen för spänningen före strömmens vågform...
Säger man även vid kapacitiv last att cos fi är <1 om man har en fasförskjutning, även att vågformen för spänningen ligger efter vågformen för strömmen?
Är det "identiska" problem för både kapacitiv och reaktiv last?
Vad kan man få för följder vid överkompensation av en reaktiv last?
Tack på förhand
Medlem
· Västerbottens län
· 17 798 inlägg
Elmont minns inte fel, Överkompenseringen resulterar i kapacitiv fasförskjutning, strömmen ligger före spänningen. Detta är nu ingen större problem, resten av en installation är säkert lite induktiv så då utnyttjar man "överkompenseringen" i någon annan apparat. Bäst är om alla apparater har sin egen faskompensering.
Elvärme är normalt helt resistiv cosfi = 1,0
Elmotorer vid full last induktivt 0,8 - 0,9
Kapacitiva laster finns nästan inte i ett normalt hem.
Prototypen
Elvärme är normalt helt resistiv cosfi = 1,0
Elmotorer vid full last induktivt 0,8 - 0,9
Kapacitiva laster finns nästan inte i ett normalt hem.
Prototypen
Medlem
· Västerbottens län
· 17 798 inlägg
Hur i hela friden då?
Okompenserat lysrör cosfi=0,5, brukar aldrig kompenseras till mer än 0,9 (fortfarande induktivt). Kompenseringen kostar, kondensatorer är inte gratis. Lysrörsarmaturer kan vara kapacitiva innan röret har tänt, men det är nog illa för brytaren.
Vid full drift tror jag inte butiken är kapacitiv.
Prototypen
Okompenserat lysrör cosfi=0,5, brukar aldrig kompenseras till mer än 0,9 (fortfarande induktivt). Kompenseringen kostar, kondensatorer är inte gratis. Lysrörsarmaturer kan vara kapacitiva innan röret har tänt, men det är nog illa för brytaren.
Vid full drift tror jag inte butiken är kapacitiv.
Prototypen
Vet faktiskt inte men hadde rejäla problem med det när jag sysslade med kassasystem en gång i tiden. Snett som f-n vid kassorna pga ljuset och ännu värre åt andra hållet bakom charken (grill plus kyl och frysar) där centraldatorn oftast stod. Blev klart bättre när systemen fick fiberstöd
Det skulle jag inte vilja påstå, så där generellt.perkele skrev:
Fasvridningen från någon enstaka lysrörsarmatur är inget betydelsefullt, inget som märks i en vanlig villainstallation. Dessutom är de armaturer du köper redan "tillräckligt" faskompenserade.
Det är en annan fråga när vi pratar om mååånga armaturer, t.ex. i en industri eller på en skola, då kan det vara ide att räkna lite på den totala fasvridningen och eventuellt kompensera för den, genom detta så minskar man på mängden onyttig ström som flyter i ledarna och kräver större kabeldimensioner samt säkringar.
Andra saker som orsakar fasvridning är elsvetsar och motorer, allt ifrån värmepumpar till elvisp och rakapparat, de senare kan ibland ha väldigt stor fasvridning, men då det är så lite ström så spelar det ändå ingen roll.
Jag är inte säker på vad som föranledde TS fråga, men fick för mig att han skulle byta kondensator i nåt lysrör och var orolig över vad som händer om den blir för stor.
Ang det, den faskompenseringskonding vi pratar om ligger väl i serie? Jag börjar bara fundera lite i banorna att fel värde skulle kunna leda till någon form av självsvängning... Men det ska väl inte vara någon risk om det är en seriemonterad faskomp...?
Jag gissar att kondingen är parallell kopplad. Lite beroende på värden så släpper inte kondingar igenom lågfrekventa spänningar, jämför med ett delningsfilter till högtalaren där man sätter en konding i serie för att filtrera bort "bas" frekvenser. Nån som vet med säkerhet?
