Hej där,
Har försökt få tag på motorkondensatorn på bilden från Elfa, Electrokit och Farnell utan att lyckas. Någon som har förslag på annan leverantör?
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
En bifråga, den här sitter ju utomhus men är klassad enbart ned till -25. Kan ju bli kallare i Stockholm än så och med tanke på att den sitter på mitt pelletsförråd är det ju just vid de temperaturerna jag vill att den ska fungera. Finns det några bättre alternative i så fall?
När det gäller kyla så är ett vanligt dimensioneringstrick att istället för att köpa en dyr lågtemp kondensator så ökar man storleken (ofta en faktor 10). Eftersom en elektrolytkondensator som det handlar om här, framförallt tappar en del av sin kapacitans vid låg temp. Detta går givetvis inte i tillämpningar där kapacitansvärdet är krtiskt som ex. ett bandpassfilter eller annan signabehandling. Men detta är en applikation där man främst behöver en kondensator på minst X uF.
Njaa. Jag är inte jättebra på motorteknik (sysslar med telekom). Men jag har sett den åtgärden i flera konstruktioner som behövt göras om för lägre temperatur. men då har det inte gällt motordrift, utan "glättning" av strömförsörjning. Och i ett fall ett lågpass filter (energidetektor).
Men jag vet att dimensionering av motorkondensatorer är relativt okritisk, men kan det för dåligt för att garantera att man kan gå upp en faktor 10. Jag tror att det är OK, men skulle läsa på lite innan jag skulle ge mig på en sådan sak själv.
Jag insåg inte att den sitter öppet. Ev. kanske du kan bygga in den i en liten kapsling?
Kikade på SMHIs site och där står det att Stockholmsrekordet är -32°C och det daterat till den 20 januari 1814 .
Nåväl, den här pelletsutrustningen har hittills råkat ut för det mesta och därmed fallerat precis när den inte får fallera och kommer därmed säkert råka ut för ett köldrekord också, därför är jag lite tveksam till -25°C-klassningen. Motorn är klassad till -40°C.
Du behöver inte tänka så mycket på att kapacitansen ändras speciellt mycket på en sån konding, det är ingen elektrolyt. Så det är inte det skälet till begränsningen i omgivningstemp. Se hellre till att övrigt är i skick mekaniskt om du tror att det kommer ner i så låg temp, snarare där det kommer fela. Dessutom kanske det är mer frekvent drift om det ligger under -20.
Gk100, stort tack! Har du koll på vad som i så fall är skälet till temperaturbegränsningen?
Stort tack likaså till Snaggletooth som pekade mig till 'orginalkondensatorerna'
Skulle tänka mig att det är pga de normer de tillverkas efter, kanske hållfasthet för hölje, ingående material osv. Rent tekniskt borde en konding av denna typ vara känsligare för högre temperaturer precis som de flesta andra med ökat åldrande sämre isolation i dielektriet etc. Men det är inget jag kan gå ed på, däremot att det kommer funka fint rent praktiskt i såna fall som ditt.
Skulle tänka mig att det är pga de normer de tillverkas efter, kanske hållfasthet för hölje, ingående material osv.
Om jag får gissa så är de i så fall inte "konstruerade" för en viss minimitemp, utan man har låtit andra parametrar avgöra (pris, hållfasthet, lätt att tillverka, osv.) och så har man bara testat ner till norm som säger en viss minimitemp. (En seriös konstruktör under resans gång tittat på minimitempen och sagt "inga problem, kan vi strunta i att dimensionera efter").
När det kommer till komplexa elektroniska kretsar som (exv. CPUer), eller de som ligger på gränsen vad gäller effekt (t ex LED-chip) så kör man t ex bara sin process "så bra det går" och så testar man efter tillverkning ut vilka som uppfyller vilka krav (s.k "binning"). Snabbare CPUer inom en viss serie är exv. inte tillverkade "bättre", utan de råkade bara gå igenom testproceduren.
Sedan så är många enklare krestar linjära, eller i alla fall inte otäckt komplexa i sitt beteende när man ändrar på parametrarna. Dvs din kondensator slutar med största säkerhet inte att fungera tvärt vid -26°C, om den gjorde det vid -25°C.
Vet man om det här så kan man ofta komma ur knepiga situationer. När jag byggde mätsystem på labbet på SKF för några decennier sedan så använde vi t ex en induktiv avståndsgivare mer än dubbelt så långt bort som längsta mätavståndet. Mätavståndsintervallet var nämligen specat som det område när ett visst mått av linearitet kunde garanteras (inom några procent vill jag minnas). Vi mätte istället upp varje enskild givare mot en extern referens (motsvarande elektronisk indikatorklocka) och jag lineariserade sedan signalen själv i mjukvara så fick vi både mycket bättre noggrannhet, precision och som sagt mätområde än vad som stod i databladet.
Jag vet även att när man på nittiotalet slutade bygga en av de processorer som då satt i styrsystemet till JAS-flygplanet i "mil spec" version, dvs med garanterad funktion upp till +125°C, så köpte SAAB själva helt enkelt in stora volymer av den "vanliga" varianten som bara var garanterad till +55°C och testade exemplar vid +125°C tills man fick tillräckligt många som höll måttet. De processorer som inte gjorde det sålde man helt enkelt tillbaka på begagnatmarknaden.
Då lärde jag mig ngt nytt idag också. Förr så var motorkondenasatorer gjorda som bipolära elektrolytkondensatorer (en vanlig elektrolytkondesator tål inte AC, den måste alltid ha högre spänning på ena sidan än den andra).
Jag vet för jag har städat upp efter exploderande motorkondensatorer, de sprider sitt kletiga innehåll effektivt inne i appartalådor osv.
Men nu läste jag databladet från Elfa, och de här kondensatorerna har plastfilm som dielektrika.
Visserligen är alla kondensatorer mer eller mindre känsliga för temperatur, men inte lika dramatiskt som elektrolyter.
