Beräkna HEA Balk
Hej, jag håller på och bygger om min vedbod, och balken i mitten av huset där golvåsarna för andra våningen ligger på måste ersättas (Bärlina för bjälklag). Eftersom första våningen ska blir Garage hade jag tänkt sätta dit en HEA balk och har en liten lyftkran på den som kan lyfta typ till 1 ton.
Nu gäller det att beräkna det hela. Fri längd för balken är 5m och på varje sida av balken kommer det att finnas 3,5m golv. På övre våning blir det lagor/snickeri med.
Jag kan få tag i en 200x100x? Rektangulär Profil, men helst vill jag använda mig av en HEA eller HEB balk så att jag kan sätta dit en löpare för lyftblocket.
Med Moelvens beräkningsprogramm har jag kommit fram till att jag skulle behöver en L40 90x405 Limträbalk. Vad kan det vara i HEA? Tyvärr kunde jag inte läga in lyftblocket som ytterlige Last.
Andra alternativet är att jag sätter tre mindre balkar över hela längden vilket gör att jag kan använda lyftblocken på fler ställen. Då skulle 7m x5m Golfyta uppdelad i tre sektioner. Men jag hade tänkt sätter dit en billyft, och då måste jag lämna fri ytrymme ovanför bilen vilket gör att jag föredra en enda balk i mitten.
Någon som vill hjälpa mig?
Ber om ursäkt för eventuella stav eller spräkfel, jag är inte svensk ;-)
Nu gäller det att beräkna det hela. Fri längd för balken är 5m och på varje sida av balken kommer det att finnas 3,5m golv. På övre våning blir det lagor/snickeri med.
Jag kan få tag i en 200x100x? Rektangulär Profil, men helst vill jag använda mig av en HEA eller HEB balk så att jag kan sätta dit en löpare för lyftblocket.
Med Moelvens beräkningsprogramm har jag kommit fram till att jag skulle behöver en L40 90x405 Limträbalk. Vad kan det vara i HEA? Tyvärr kunde jag inte läga in lyftblocket som ytterlige Last.
Andra alternativet är att jag sätter tre mindre balkar över hela längden vilket gör att jag kan använda lyftblocken på fler ställen. Då skulle 7m x5m Golfyta uppdelad i tre sektioner. Men jag hade tänkt sätter dit en billyft, och då måste jag lämna fri ytrymme ovanför bilen vilket gör att jag föredra en enda balk i mitten.
Någon som vill hjälpa mig?
Ber om ursäkt för eventuella stav eller spräkfel, jag är inte svensk ;-)
Om jag förstår dig rätt ska balken bära upp andra våningen och belastas med ett traversblock/tyngd på cirka 1 ton? Balken är 5 m lång och byggnaden 7 m bred?
Vilken taklutning har du och vilken typ av takstol?
Vad belastas övervåningens golv av?
Hur kommer balken att läggas upp i ändarna, på vad och hur högt är det till grund?
Återkom med svaren och gärna en sektionsskiss genom huset samt en planritning, så ska jag kunna räkna ut det till dig.
__________________
Byggaren
Vilken taklutning har du och vilken typ av takstol?
Vad belastas övervåningens golv av?
Hur kommer balken att läggas upp i ändarna, på vad och hur högt är det till grund?
Återkom med svaren och gärna en sektionsskiss genom huset samt en planritning, så ska jag kunna räkna ut det till dig.
__________________
Byggaren
Hej, tack för hjälperbjudandet. Jag ska skissa lite och återkommer.
Övervåningens tänkte jag kunna belasta med 2-3 ton Jag har ingen aning vad som är en vanlig last. Man kan inte ställa dit några bilar, så det blir lite bildelar, några snickerimaskiner (inga våldsama gjutjärnsklossar, bara en byggsåg, etc) och ett ställ för virke. Kanske 1-2 skotrar.
Balkens ändarna kan ligger på vad jag/du bestämmer. Just nu har jag 2,5m luft till Granitfundamentet. Jag hade planerat regla upp väggen med 145x45 c-c 600, eller alternativt bygger en stålkonstruktion som jag bultar fast i Graniten.
Tåkkonstruktionen är en A Takstol och lutningen skulle jag tipsa på 35 till 40 grader. Det måste jag mäter ut ikväll.
Nisse
Övervåningens tänkte jag kunna belasta med 2-3 ton Jag har ingen aning vad som är en vanlig last. Man kan inte ställa dit några bilar, så det blir lite bildelar, några snickerimaskiner (inga våldsama gjutjärnsklossar, bara en byggsåg, etc) och ett ställ för virke. Kanske 1-2 skotrar.
Balkens ändarna kan ligger på vad jag/du bestämmer. Just nu har jag 2,5m luft till Granitfundamentet. Jag hade planerat regla upp väggen med 145x45 c-c 600, eller alternativt bygger en stålkonstruktion som jag bultar fast i Graniten.
Tåkkonstruktionen är en A Takstol och lutningen skulle jag tipsa på 35 till 40 grader. Det måste jag mäter ut ikväll.
Nisse
Nu är jag ingen proffs på sketchup, men jag tror man kan ser vad som ska byggas. Det är dem två reglade väggar som fattas just nu, HEA balken i mitten och golvbalkarna. Rummet är 5x7m stort och HEA balken ligger tvärs över kortsidan (därav 5m) Takstolen har jag bara skissat dit. Mellan sidovägarna finns det järnstång som håller ihop huset. Balkarna som golvet i övre våningen kommer att spikas på är 200x50 (kom över ett parti) Och golvbrädarna är också någonstans kring 35 eller 40mm tjock. Där undrar jag även om det räcker med 1200cc istället för det vanliga 600cc eller är det dumsnål? Har takkonstruktionen någon betydelse just för HEA balken?
Mvh, Nisse
Mvh, Nisse
Som takstolen är ritad berörs inte balken av den. Snedsträvan går ner till bjälklaget där den möter det förhöjda vägglivet. Vikten av snö och vind hamnar då i ytterväggen. Alltså bara egenvikt och nyttig last att ta hänsyn till. Men...
Det verkar som om du skulle ha en hel del skräp
däruppe. 2-3 ton på 5x7=35 kvm. Därtill kanske högst ojämnt fördelat? och till det en ganska maffig egenvikt av golvbjälkar (inte balkar) och tjocka golvbräder.
Statiskt sett ur konstruktiv synpunkt, m.h.t balkens längd, kommer den att behöva vara en bra bit större än i vanliga fall. (I normalfallet brukar man räkna med 250 kg/kvm golvyta i nyttig last.) Dessutom ska hänsyn tas till en rörlig punktlast på 1 ton, hängande i u.k balk (eg. ska man då oxå ta hänsyn till bromskraften för rörelsen, som ger ett tillskott på cirka 10-20% parallellt balken, som ger böjning med samtidigt tryck, men det kan vi nog hoppa över?).
Med användandet av strimlemetoden (som innebär att man räknar lastytan, som berör balken, till halva ytan på vardera sidan om den fram till ytterväggen i hela balkens längd) och ser balken som en fritt upplagd 2-stödsbalk, blir då resultatet följande:
Maximalmomentet hamnar runt 450 kNm, som innebär att du får ha någon av följande profiler för att hitta ett böjmotstånd (Wx) som är tillräckligt stort för att klara av det.
INP 240 (inte så lämplig för trillan m.h.t att flänsarna lutar, men är starkare än en) IPE 240 (som har parallella flänsar), HE200A eller en HE160B (som båda har parallella flänsar).
Sett ur deformationshänsyn på längre sikt och kravet att maximala nedböjningen (Ymax) på mitten inte ska vara större än 1/400-del av spännvidden (500/400=1,25 cm) får du dock öka på med ett profilnummer. Dvs. INP 260, IPE 260, HE220A eller HE180B.
I balkens båda ytterändar kommer det att komma ner runt 850 kg. Du bör därför använda en fyrkantsprofil med fotplåt för att fördela trycket mot granitgrunden och gjuta under den med expanderande bruk. Fotplåten kan du svetsa till fyrkantsprofilen och förse med fyra hål (ett i vardera hörnet) för bult som du borrar in i graniten. Möjlighet finns då att justera upplagen i våg före undergjurning. En mutter under och en mutter över fotplåten. I toppen kan du svetsa eller bulta fast balken till fyrkantprofilerna. Med en knäcklängd på 2,5 m får du räkna med en VKR eller KKR i dimension runt 80x80x5 mm.
Eftersom jag inte har räknat med bromskrafter på trillan, bör du sätta en kort snedsträva i varje hörn mellan balk och fyrkantprofil för att göra hörnet momentstyvt.
Går du sen till skroten och köper din balk, ska den ha kvalitetsbeteckning SIS 1312 enligt gamla standarden, vilket innebär en tillåten påkänning av 1470 kp/cm2. Ny heter den S235JRG2. (Varför ska de alltid krångla till det så? kanske du undrar. Jo det beror på att i denna sifferkombination ligger en beskrivning av stålet i balken.)
Järnstången, du skriver om, är ett dragstag för att inte trycket från takstolen ska pressa isär ytterväggarna. Var rädd om det.
___________________
Byggaren
Det verkar som om du skulle ha en hel del skräp
däruppe. 2-3 ton på 5x7=35 kvm. Därtill kanske högst ojämnt fördelat? och till det en ganska maffig egenvikt av golvbjälkar (inte balkar) och tjocka golvbräder.Statiskt sett ur konstruktiv synpunkt, m.h.t balkens längd, kommer den att behöva vara en bra bit större än i vanliga fall. (I normalfallet brukar man räkna med 250 kg/kvm golvyta i nyttig last.) Dessutom ska hänsyn tas till en rörlig punktlast på 1 ton, hängande i u.k balk (eg. ska man då oxå ta hänsyn till bromskraften för rörelsen, som ger ett tillskott på cirka 10-20% parallellt balken, som ger böjning med samtidigt tryck, men det kan vi nog hoppa över?).
Med användandet av strimlemetoden (som innebär att man räknar lastytan, som berör balken, till halva ytan på vardera sidan om den fram till ytterväggen i hela balkens längd) och ser balken som en fritt upplagd 2-stödsbalk, blir då resultatet följande:
Maximalmomentet hamnar runt 450 kNm, som innebär att du får ha någon av följande profiler för att hitta ett böjmotstånd (Wx) som är tillräckligt stort för att klara av det.
INP 240 (inte så lämplig för trillan m.h.t att flänsarna lutar, men är starkare än en) IPE 240 (som har parallella flänsar), HE200A eller en HE160B (som båda har parallella flänsar).
Sett ur deformationshänsyn på längre sikt och kravet att maximala nedböjningen (Ymax) på mitten inte ska vara större än 1/400-del av spännvidden (500/400=1,25 cm) får du dock öka på med ett profilnummer. Dvs. INP 260, IPE 260, HE220A eller HE180B.
I balkens båda ytterändar kommer det att komma ner runt 850 kg. Du bör därför använda en fyrkantsprofil med fotplåt för att fördela trycket mot granitgrunden och gjuta under den med expanderande bruk. Fotplåten kan du svetsa till fyrkantsprofilen och förse med fyra hål (ett i vardera hörnet) för bult som du borrar in i graniten. Möjlighet finns då att justera upplagen i våg före undergjurning. En mutter under och en mutter över fotplåten. I toppen kan du svetsa eller bulta fast balken till fyrkantprofilerna. Med en knäcklängd på 2,5 m får du räkna med en VKR eller KKR i dimension runt 80x80x5 mm.
Eftersom jag inte har räknat med bromskrafter på trillan, bör du sätta en kort snedsträva i varje hörn mellan balk och fyrkantprofil för att göra hörnet momentstyvt.
Går du sen till skroten och köper din balk, ska den ha kvalitetsbeteckning SIS 1312 enligt gamla standarden, vilket innebär en tillåten påkänning av 1470 kp/cm2. Ny heter den S235JRG2. (Varför ska de alltid krångla till det så? kanske du undrar. Jo det beror på att i denna sifferkombination ligger en beskrivning av stålet i balken.)
Järnstången, du skriver om, är ett dragstag för att inte trycket från takstolen ska pressa isär ytterväggarna. Var rädd om det.
___________________
Byggaren
TACK!
Jag skäms ju lite när jag säger att jag har pluggat maskinteknik, men det där med husberäkningar är inte min grej ;-) Det var ett tag sen jag höll på med beräkningar också. S235 tycker jag däremot är en vettig betekning Y tyskland hete den förut ST 37 men när jag började pluggad var det redan 235 som gäller.
Inget skräp kommer att hamnar där uppe, bara bra att har grejer! ;-)
Men jag tror att det går bra att utgår från dem vanliga 250kg/kvm och en punktlast av kanske 500kg. Tyngre grejer ska jag nog inte lyfta runtrunt i Garaget. Och om det skulle händer mot förmodan kan jag alltid ställa en tillfälig pelare under balken Däremot blir det drygt 8 ton med 250kg/kvm och 35kvm eller 4ton med halva lastytan, så hur räknar man vidare då?
Bromskraften för rörelsen behöver du som du sa inte tar hänsyn till. Det är inte heller dagligen att jag ska lyfta runt något. Men man vet väl aldrig, fixa traktorn lite....
Jag gjöt redan en slätt betongyta på graniten, som hade jag tänkt tar en längre HEA profil (typ1,5m, eller kanske hela 7m? ) och lägga den längs på. Sen svetsa en KKR 80x80 mitt på den och resten som du beskriver. Är detta en alternativ? Till gjutningen som du beskriver?
Det var jag som satt dit dragstag, så jag är rädd om dem ;-) Det var ett timmerhus förut som tyvärr användes för gris och hästar och rutnade bort fulständig. Så jag fick såga bort det mesta.
Skulle det även räcker med KKR Rektangulär 200x100x5? Såg att den hade lite mindre Wx. Det är en sådan jag kan får för drygt 200SEK/m. Tänkte kanske svetas en HEA under för trillan.
Och ytterlige en gång stort tack för att offra din tid!
Mvh, Nisse
Jag skäms ju lite när jag säger att jag har pluggat maskinteknik, men det där med husberäkningar är inte min grej ;-) Det var ett tag sen jag höll på med beräkningar också. S235 tycker jag däremot är en vettig betekning
Y tyskland hete den förut ST 37 men när jag började pluggad var det redan 235 som gäller.Inget skräp kommer att hamnar där uppe, bara bra att har grejer! ;-)
Men jag tror att det går bra att utgår från dem vanliga 250kg/kvm och en punktlast av kanske 500kg. Tyngre grejer ska jag nog inte lyfta runtrunt i Garaget. Och om det skulle händer mot förmodan kan jag alltid ställa en tillfälig pelare under balken
Däremot blir det drygt 8 ton med 250kg/kvm och 35kvm eller 4ton med halva lastytan, så hur räknar man vidare då?Bromskraften för rörelsen behöver du som du sa inte tar hänsyn till. Det är inte heller dagligen att jag ska lyfta runt något. Men man vet väl aldrig, fixa traktorn lite....
Jag gjöt redan en slätt betongyta på graniten, som hade jag tänkt tar en längre HEA profil (typ1,5m, eller kanske hela 7m? ) och lägga den längs på. Sen svetsa en KKR 80x80 mitt på den och resten som du beskriver. Är detta en alternativ? Till gjutningen som du beskriver?
Det var jag som satt dit dragstag, så jag är rädd om dem ;-) Det var ett timmerhus förut som tyvärr användes för gris och hästar och rutnade bort fulständig. Så jag fick såga bort det mesta.
Skulle det även räcker med KKR Rektangulär 200x100x5? Såg att den hade lite mindre Wx. Det är en sådan jag kan får för drygt 200SEK/m. Tänkte kanske svetas en HEA under för trillan.
Och ytterlige en gång stort tack för att offra din tid!
Mvh, Nisse
Koebes skrev:TACK!
Jag skäms ju lite när jag säger att jag har pluggat maskinteknik, men det där med husberäkningar är inte min grej ;-) Det var ett tag sen jag höll på med beräkningar också. S235 tycker jag däremot är en vettig betekning
Inget skräp kommer att hamnar där uppe, bara bra att har grejer! ;-)
Men jag tror att det går bra att utgår från dem vanliga 250kg/kvm och en punktlast av kanske 500kg. Tyngre grejer ska jag nog inte lyfta runtrunt i Garaget. Och om det skulle händer mot förmodan kan jag alltid ställa en tillfälig pelare under balken
Bromskraften för rörelsen behöver du som du sa inte tar hänsyn till. Det är inte heller dagligen att jag ska lyfta runt något. Men man vet väl aldrig, fixa traktorn lite....
Jag gjöt redan en slätt betongyta på graniten, som hade jag tänkt tar en längre HEA profil (typ1,5m, eller kanske hela 7m? ) och lägga den längs på. Sen svetsa en KKR 80x80 mitt på den och resten som du beskriver. Är detta en alternativ? Till gjutningen som du beskriver?
Det var jag som satt dit dragstag, så jag är rädd om dem ;-) Det var ett timmerhus förut som tyvärr användes för gris och hästar och rutnade bort fulständig. Så jag fick såga bort det mesta.
Skulle det även räcker med KKR Rektangulär 200x100x5? Såg att den hade lite mindre Wx. Det är en sådan jag kan får för drygt 200SEK/m. Tänkte kanske svetas en HEA under för trillan.
Och ytterlige en gång stort tack för att offra din tid!
Mvh, Nisse
St 37 är/var hållfastheten i kp/cm2. Den gäller för SIS 1311 som är en standard. (Svensk Industri Standard). S235 anger att det rör sig om ett konstruktionsstål med övre sträckgräns 235N/mm2.
Jag räknade med 250kg/m2. Tungheten för trävirke (gran och fur) är satt till 500kg/m3. Balken höftade jag till 60 kg/m vilket visade sig vara dubbelt upp i slutändan. Men hellre på det hållet än åt andra hållet, dvs. underdimensionering.
Formeln för balken ser ut som en vanlig 2-stödsbalk. Dvs. jämnt utbredd belastning för qn och qe och punktlast för traversblocket. Lastytan är 5 m ggr. halva husets bredd. Då får du (byt spv på balken mot L och läs 2:an som 'upphöjt till'): Mmax = (q gånger L2) dividerat med 8 plus (P gånger L) dividerat med 4.
Använd sen de gamla tillåtna påkänningarna i.s.f. den nya byggreglernas karakteriska hållfasthetsvärden (som är 95% av emperiskt bestämda brottsgränsvärden och kräver reduktion med partialkoefficienter för att få tillåtna hållfastvärden). Dvs. 1470 kp/cm2 för stål SIS 1311/S235JRG2 och 80 kp/cm2 för trä i mest förekommande konstruktionsklass (motsvarade T80 på sin tid).
Dividera sen det sammanlagda Mmax med dessa hållfasthetsvärden för att få erforderligt Wx på balken.
Därefter får du kolla nedböjningen med respektive fall för utbredd last och punktlast=P. Lägg samman nedböjningarna (som alltså inte får överstiga L/400). Formeln för den första är: L/400= (5 gånger q gånger L4) dividerat med (384 gånger E gånger I) och för den andra: (P gånger L3) dividerat med (48 gånger E gånger I). (Läs 3:an och 4:an som 'upphöjt till'.) E är elasticitetsmodulen som för stål är: 210000kp/cm2. Och I får du hämta ur tabellen för den stålprofil du hamnar på.
För pelarna gäller som vanligt Euler fall 2 (eller event. fall 3 eftersom den övre änden kan göras momentstyv och därvid räknas inspänd).
Allt enligt Hookes lag och elasticitetsteorin (där även partialkoefficientmetoden hamnar efter reduktion av de karakteristiska hållfasthetsvärdena).
Du behöver givetvis inte ta till storsläggan för att slå i nubb. En fotplåt på 150x150 räcker väl för att överföra kraften från stolparna under pelarna till graniten. Särskilt om du har avjämnat ytan med btg. Tar du en HE-A balk räcker 1,5 meter mer än väl. Huvudsaken i båda fallen är att du ser till att förankra dem med inborrad bult i graniten så att blocket inte vänder och stolpen kanar av upplaget.
Om jag räknar om på Mmax m.h.t. lättare balk hamnar jag på ett erforderligt Wx=300 cm3. Allt annat lika. Men utan hänsyn tagen till nedböjningen. Svetsar du på en I-balk för trillan under din hålprofil och gör svetsningsarbetet professionellt (dvs. intermittent längs båda flänsarna utefter hela längden och den sista metern helsvetsat och utan rotfel osv.) kan du räkna med Wx för den oxå i det totala snittet enl. Steiners sats. Det är ju i underkant som du får belastning till följd av nedböjningen. Då blir samtidigt värdet på I högre, vilket innebär att balken böjer ner mindre.
_________________
Byggaren
Hej igen,
jag skrev ner första formeln här: http://www.techniker-forum.de/testboard-17/test-22876.html#post119716 och så finns det även en skiss på hur jag hade tänkt bygga med det befintliga material. Ska provräkna om det räker med en fyrkantprofil 120x120x6,3 svetsad på en HEA 120. Tror inte att det räcker men för övningens skull.
Men jag kan inte riktig följer dina formler och om du har lust kan du påpeka mig vart jag har räknat fel.
Normbelastingen är alltså 250kg/m^2 och jag använder mig av hälften av ytan för att kommer fram till belastningen av Balken
=(5m x 7m / 2 ) *250kg/m^2 = 4375kg eller 43kN
Fördelat på 5m balk blir det:
qn=43kN/5m=8,6kN/m
Egenvikt är 60kg/m eller 0,6kN/m. Är det din qe?
Egenvikt av Bjälklag med 200x50 c-c60 = kring 8 balkar
qb=0,2m*0,05m*3,5m*8*500kg/m^3/5m=28kg/m eller 0,28kN/m
Egenvikt av Golvet med qg=17,5m^2*0,035m (tjocklek på golvet)*500kg/m^3 / 5m=61,25kg/m=0,61kN/m
Utan punktlast blir då Mbmax1=(qe+qn+qb+qg)*L^2/8=[(8,6kN/m+0,6kN/m+0,28kN/m+0,61kN/m)*25m^2]/8 =31,53kNm och ligger naturligtvis i mitten av balken
Punktlast är:
P=1000kg =10kN
Formeln är: Mmax2=P*L/4 =10kN*5m/4=12,5kNm
Mbmax total= Mbmax1+Mbmax2=31,53kNm+12,5kNm=44kNm eller 44000kNmm
(du skriver 450kNm i dit första inlägg. Kommafel av mig eller dig?!? eller vad är feltet?)
1470kp/cm^2 är väl kring 144N/mm^2
Wx=44000kNmm/(144N/mm^2) =305555mm^3=306cm^3
Och här verkar vi väl stämmer överens igen med din Wx på 300cm^3
Frågor/Anmärkningar:
1. Jag har räknat med bjälklagets och golvets vikt eller ingår det i dem 250kg/m^2 ?
2. Stämmer min beräkning?
3. Hur räkna du fram 850kg/pelare när bara belastningen från golvytan med 250kg/m^2 är redan 4375kg fördelat på två pelare?
Tack, Nisse
jag skrev ner första formeln här: http://www.techniker-forum.de/testboard-17/test-22876.html#post119716 och så finns det även en skiss på hur jag hade tänkt bygga med det befintliga material. Ska provräkna om det räker med en fyrkantprofil 120x120x6,3 svetsad på en HEA 120. Tror inte att det räcker men för övningens skull.
Men jag kan inte riktig följer dina formler och om du har lust kan du påpeka mig vart jag har räknat fel.
Normbelastingen är alltså 250kg/m^2 och jag använder mig av hälften av ytan för att kommer fram till belastningen av Balken
=(5m x 7m / 2 ) *250kg/m^2 = 4375kg eller 43kN
Fördelat på 5m balk blir det:
qn=43kN/5m=8,6kN/m
Egenvikt är 60kg/m eller 0,6kN/m. Är det din qe?
Egenvikt av Bjälklag med 200x50 c-c60 = kring 8 balkar
qb=0,2m*0,05m*3,5m*8*500kg/m^3/5m=28kg/m eller 0,28kN/m
Egenvikt av Golvet med qg=17,5m^2*0,035m (tjocklek på golvet)*500kg/m^3 / 5m=61,25kg/m=0,61kN/m
Utan punktlast blir då Mbmax1=(qe+qn+qb+qg)*L^2/8=[(8,6kN/m+0,6kN/m+0,28kN/m+0,61kN/m)*25m^2]/8 =31,53kNm och ligger naturligtvis i mitten av balken
Punktlast är:
P=1000kg =10kN
Formeln är: Mmax2=P*L/4 =10kN*5m/4=12,5kNm
Mbmax total= Mbmax1+Mbmax2=31,53kNm+12,5kNm=44kNm eller 44000kNmm
(du skriver 450kNm i dit första inlägg. Kommafel av mig eller dig?!? eller vad är feltet?)
1470kp/cm^2 är väl kring 144N/mm^2
Wx=44000kNmm/(144N/mm^2) =305555mm^3=306cm^3
Och här verkar vi väl stämmer överens igen med din Wx på 300cm^3
Frågor/Anmärkningar:
1. Jag har räknat med bjälklagets och golvets vikt eller ingår det i dem 250kg/m^2 ?
2. Stämmer min beräkning?
3. Hur räkna du fram 850kg/pelare när bara belastningen från golvytan med 250kg/m^2 är redan 4375kg fördelat på två pelare?
Tack, Nisse
Hej Nisse!
Jag blir tokig på detta förändrade forum. Det går inte att skriva en matematisk formel på korrekt vis utan * och ^ m.m. t.ex. nersänkt index. Klart sämre än det tidigare m.a.o. Har försökt hela kvällen att ge dig uträkningarna som inskjutna kommentarer i din text, men det gick inte heller. Använde Italien och allt såg bra ut ända till förhandsgranskningen då allt blev Italien.
Ska ta mig mer tid att svara de närmaste dagarna nu när frugans 70-årskalas är avklarat.
____________________
Byggaren
Jag blir tokig på detta förändrade forum. Det går inte att skriva en matematisk formel på korrekt vis utan * och ^ m.m. t.ex. nersänkt index. Klart sämre än det tidigare m.a.o. Har försökt hela kvällen att ge dig uträkningarna som inskjutna kommentarer i din text, men det gick inte heller. Använde Italien och allt såg bra ut ända till förhandsgranskningen då allt blev Italien.
Ska ta mig mer tid att svara de närmaste dagarna nu när frugans 70-årskalas är avklarat.
____________________
Byggaren
Koebes skrev:
Eftersom du i PM sagt att du går ifrån balken och lägger fem bjälkar istället, lägger jag inte mer tid på att räkna på det. Du har ett potensfel i din uträkning.
______________
Byggaren
Fråga till imported_Byggaren!
Jag har läst konversationen här och skulle behövs hjälp med en följdfråga.
Vi ska riva ut en 5 meter lång vägg mellan köket och "gamla" matsalen. Väggen står idag på hjärtväggen i källaren. En byggnadsingenjör har med ledning av husritningarna från 1968 räknat ut att vi behöver en HEA200. Jag kommer att lägga upp en HEA220 för att ha lite marginaler. Nedböjningen är nu beräknad till 8,3 mm. Normal last är beräknad till runt 800 kg/meter och maximalt (vid snö och liknande) till ca 1800 kg/meter.
Så, balken ska nu stöttas upp i båda ändarna. Vi kan i normalfallet räkna med ca 2000 kg tryck på varje pelare. Pelarna är tänkta av vara av typen limträbalk 225x115. Jag bara undrar om man behöver tänka på källarväggarna.
I ena änden kommer pelaren att vila på källarens gavelvägg, som består av 30 cm breda betonghålstenar. På dessa ligger en tegelfasad och en syll av typen 15 cm bred och 22 cm hög som bär upp innerväggen.
Fråga 1: Kan jag ställa limträbalkspelaren med normalbelastningen 2000 kg direkt på syllen på källarväggen? Källarväggen håller väl? Eller bör jag placera ut en 1 meter lång, kraftig stålprofil uppepå syllen för att ytterligare fördela trycket?
I andra änden kommer pelaren att vila på källarens hjärtvägg, som består av 14 cm breda betonghålstenar. På hjärtväggen ligger en 14 cm bred och 22 cm hög syll, vid viken golvbjälklaget är fäst.
Fråga 2: Pallar hjärtväggen gjord av 14 cm bred betonghålsten för en 2000 kg tung belastning? Jag kan även här lägga under en typ 1-1,5 meter lång, kraftig stålprofil. Viktfördelningen blir då ca 133 kg per dm längd. Detta borde väl vara helt ok?
Tacksam för snabbt svar =)
Jag har läst konversationen här och skulle behövs hjälp med en följdfråga.
Vi ska riva ut en 5 meter lång vägg mellan köket och "gamla" matsalen. Väggen står idag på hjärtväggen i källaren. En byggnadsingenjör har med ledning av husritningarna från 1968 räknat ut att vi behöver en HEA200. Jag kommer att lägga upp en HEA220 för att ha lite marginaler. Nedböjningen är nu beräknad till 8,3 mm. Normal last är beräknad till runt 800 kg/meter och maximalt (vid snö och liknande) till ca 1800 kg/meter.
Så, balken ska nu stöttas upp i båda ändarna. Vi kan i normalfallet räkna med ca 2000 kg tryck på varje pelare. Pelarna är tänkta av vara av typen limträbalk 225x115. Jag bara undrar om man behöver tänka på källarväggarna.
I ena änden kommer pelaren att vila på källarens gavelvägg, som består av 30 cm breda betonghålstenar. På dessa ligger en tegelfasad och en syll av typen 15 cm bred och 22 cm hög som bär upp innerväggen.
Fråga 1: Kan jag ställa limträbalkspelaren med normalbelastningen 2000 kg direkt på syllen på källarväggen? Källarväggen håller väl? Eller bör jag placera ut en 1 meter lång, kraftig stålprofil uppepå syllen för att ytterligare fördela trycket?
I andra änden kommer pelaren att vila på källarens hjärtvägg, som består av 14 cm breda betonghålstenar. På hjärtväggen ligger en 14 cm bred och 22 cm hög syll, vid viken golvbjälklaget är fäst.
Fråga 2: Pallar hjärtväggen gjord av 14 cm bred betonghålsten för en 2000 kg tung belastning? Jag kan även här lägga under en typ 1-1,5 meter lång, kraftig stålprofil. Viktfördelningen blir då ca 133 kg per dm längd. Detta borde väl vara helt ok?
Tacksam för snabbt svar =)
ett svar titta på www.stålbyggnadsintitutet.se …..skicka det vidare till andra som undrar om byggnader att lyftaK Koebes skrev:
imported_Byggaren skrev:
