Hur täta genomföringar i ångspärr
Jag fick en förklaring av en byggingenjör som berättade att på ett hus som vi höll på med så skulle den okontrollerade ventilationen dvs genom springor etc motsvara max en 100 ventil på över 200 kvm. Nu ligger inte allt detta på diffspärren men ju tätare man får det desto bättre...
Ett annat tips är att skära små hål i plasten och pressa plasten över dosor etc.
/Kent
Ett annat tips är att skära små hål i plasten och pressa plasten över dosor etc.
/Kent
Själva ventilationen genom genomföringshålen i en ångspärr är oftast inte största risken med otäta genomföringar.snickarboden skrev:
Idén med ångspärren ar att hindra fukt att uppstå på innematerialen på grund av de temperaturdifferenser som finns på båda sidorna ångspärren. I de fall fukt uppstår och ångspärren behövs, kan det samlas kondens på ångspärren. Om den då är otät riskerar man en rinnpunkt där hålet finns, som kan fokusera oproportioneligt mycket vatten genom hålet. Varvid materialen på insidan får mer koncentrerad fukt än de fått utan ångspärr.
--- Mats ---
Självfallet, uttryckte mig nog lite dumt där men tog ett fall som skulle visa på hur tätt man ibland vill ha det. Att diffspärrens primära funktion inte är att styra ventilationen är helt klart och likaså precis som du skriver att det kan bli väl mycket vatten där diffspärren inte är tät.
Sen blir ju problemet att ventilation och diffspärr hör ihop lite med så ju tätare man bygger desto mer måste man se till att ha en väl fungerande ventilation, det är inte helt enkelt att lösa.
/Kent
Sen blir ju problemet att ventilation och diffspärr hör ihop lite med så ju tätare man bygger desto mer måste man se till att ha en väl fungerande ventilation, det är inte helt enkelt att lösa.
/Kent
OK, men då borde man fockusera på att få det tätt i alla våtutrymmen, där det tidvis står varm fuktig luft. Min el-central hamnar i tvättstugan så där får man vara försiktig med väven. kanske fogskumma i bunten med el-slangar.....
/C
/C
Jag är inte säker på att jag köper det där, menar du att det skulle bli sådana mängder fukt att det rinner längs ångspärren? Och menar du att denna fukt i så fall skulle i huvudsak vara på utsidan av ångspärren och man vill hindra den från att ta sig in? Får man någonsin kondens så att det rinner längs fuktspärren så har man mycket allvarliga problem med huset, detta händer i princip inte. Och skulle det hända så skulle kondensen hamna på insidan om fuktspärren, inte på utsidan. Undantagslöst. Fast jag kanske missförstår det du skriver?Mats Bengtsson skrev:
Det viktiga med att ha det tätt är att man inte vill att fuktig luft ska ta sig ut i konstrutionen, om trycket är högre inomhus än utomhus. Då får man ett flöde av luft, konvektion, som kan orsaka förhöjd fukthalt längre ut i konstruktionen.
Cacas>Tänk på att i våtutrymmen finns en diffspärr i form av tätskiktet.
/Kent
/Kent
Hej, Ja du förstår rätt vad jag skriver (sedan kan vi diskutera om jag har rätt, så här kommer mer text). Som vanligt gäller att ett hus byggt för ångspärr, med forcerad ventilation, och med avsiktligt undertyck inomhus, inte är särskilt känsligt för problemen.jon_h skrev:
Man måste skilja på två saker, fuktdiffusion och fuktkonvektion. Fuktdiffusion är fukt som driver ut genom väggen//vindskyddet/... Det är det problemet man vill hindra med en ångspärr, som tillåter väldigt lite fuktdiffusion. Det du beskriver med kondens på insidan av ångspärren gäller bara så länge ångspärren är tät (inte i betydelsen tät mot diffusion utan i betydelsen tät mot hål), och så länge vi förusätter att det är fuktigare luft inne än ute (undantaget är på sommaren i vanliga hus och en större del av året i mindre uppvärmda sommarhus eller förråd).
Det jag pratar om är två olika problem, dels det som kallas fuktkonvektion, orsakad av ett hål i ångspärren som i övrigt är diffusionstät, vid övertryck inifrån och med den fuktiga luften inne i huset. Dessutom problem som uppstår vid undertryck inifrån och med den fuktiga luften utomhus (när det börjat bli varmt ute, och där man av någon anledning inte håller en högre temperatur inne än ute (utehus, förråd, och tak i vanliga hus på sommaren).
Om man i ångspärren har ställen med hål, då riskerar man i första fallet att få fuktkonvektion, och problemen kring fuktkonvektion är som värst när vi pratar om små hål i ångspärren. Luftkonvektion driver upp fuktigheten utanför ångspärren och kan orsaka röta. Detta kan i samband med övertryck inomhus skapa mycket stora problem, varför diskussioner om att inte kombinera fuktspärr och hus baserade på självdrag är mycket viktga.
I andra fallet riskerar man att få fuktansamlingar på utsidan av ångspärren, som beroende på hur ångspärren har gjorts kan orsaka fuktproblem både utanför och innanför fuktspärren om det finns hål i fuktspärren.
--- Mats ----
Jag har helt klart för mig skillnaden mellan diffusion och konvektion, men förstår fortfarande inte hur det skulle kunna uppstå kondens på utsidan av diffusionsspärren i ett uppvärmt hus? Eller menar du kanske att fukthalten kan höjas i väggen i största allmänhet om fuktig luft tillåts ta sig ut genom diffusionsspärren och sedan kondensera i väggen? I så fall förstår jag, och håller med.
Ja, ena halvan av min argumentation handlar om den orsak du beskriver, så den kan vi då släppa som klar.jon_h skrev:
Men jag har ett tillägg till det. Det finns en frekvent diskussion om man alltid skall eller inte skall ha diffusionsspärr, där faktorer som hur mycket man värmer och hur huset byggts, ... påverkar argumenten.
Mitt påstående är att det finns situationer när den fuktigaste luften är på utsidan. Dessa uppstår framförallt när det är varmt ute. I det läget kan det vara så att husets insida är den kalla ytan (allra helst när man börjar med luftkonditionering, men om man väljer att inte värma huset mer än lite grand kan det inträffa ännu oftare på våren och hästen). Då riskerar man också kondens, och den får man på utsidan av diffusions-spärren.
--- Mats ---
Det stämmer utmärkt, och det är ett problem om man har diffusionsspärr i sommarhus och liknande som står ouppvärmda. Men i en vanlig villa så uppstår inte kondens på utsidan av diffusionsspärren, även om det är ovanligt varmt och fuktigt ute. Om uteluften skulle kondensera mot en yta som håller kanske 22-23 grader (vilket ju kan vara rimligt att diffusionsspärren har) så skulle den ju orsaka kondens på väggar och tak inomhus om man vädrade lite. Så extrema fuktförhållanden har vi inte. Dessutom skulle man få ganska allvarliga skador på huset om det var som du beskrev, i synnerhet med en helt tät diffusionsspärr.
Nä, det är tur att vi inte bor i Texas. Där rekommenderar de tydligen diffusionsspärr på både ut- och insidan:jon_h skrev:
Where humidity is high in the summer and air conditioning is used, a vapor barrier is recommended on the exterior wall (warm side). During the winter, the interior vapor barrier prevents water vapor from penetrating the insulation and condensing on a cold surface. During the summer, the exterior vapor barrier can prevent water vapor from penetrating the insulation from the outside and condensing on a cold air conditioned surface on the inside of the wall.
