1 451 läst · 5 svar
1k läst
5 svar
Fackverktakstol
Såg två varianter av de W-formade bitarna i en fackverktakstol.I den ena har man spikat brädor PÅ takstolarmarna.I den andra varianten har man reglar MELLAN armarna. Båda varianterna ger i slutändan W-formen.Men vad kan skillnaden vara mellan dem? Lättare,fortare och billigare med brädvarianten? Starkare med mellanlägg?
Det är ingen annan skillnad mellan dem än att den W-fackverkare som har 'mellansittande' reglar i V-na är avsedda för fabrikstillverkning med påtryckta spikplåtar över knutpunkterna. W-fackverkaren med två utanpåliggande bräder från nock till underram är avsedd att platsbyggas. Där är inte spikplåt över knutpunkterna att rekommendera.
Tackar så mycket! Tänkte på ytterligare en sak: Måste underarmen och överarmarna i en takstol ha samma dimension? Kan jag ha 45x190 till underarmen och 50x150 som överarmarna?
Tusen tack för svaren!
sommarbygge skrev:
Jag skulle nog ha vänt på det eftersom högbenen är utsatta för böjande moment till följd av egenvikt, snö- och vindlaster, medan underramen (inte underarmen, den sitter mellan armbågen och handleden) är utsatt för nästan enbart dragkraft (dimensioneras för egenvikt + vikten av ett undertak samt isolering, som inte ger något stort böjande moment och därtill hålls uppe av knutpunkterna p.b.s där V-na möts vilket ger liten spännvidd).
Du kan se en W-fackverkare statiskt på följande sätt:
Högbenen (de som takbeläggning ligger på) utsättes för tyngden av takbeläggning och snö m.m. De är upplagda i takfot och nock. I nock möts de och utöver motsatt tryckkraft på varandra. Det får till följd att upplagen i takfoten vill skjuta utåt, ungefär som ett korthus.
Underramen drar ihop takfoten.
Den korta strävan som går upp och möter högbenet är utsatt för tryckkraft eftersom den 'petar upp' högbenet. Samma tryckkraft finns i botten där det möter underramen.
För att hindra att den tryckkraften belastar underramen, har man dragit en snedsträva från mötespunkten med underramen och upp till nock. Den strävan är utsatt för dragkraft som i sin tur belastar nocken och så vill högbenen kalva utåt ytterligare, vilket underramen oxå håller emot på.
En W-fackverkare är alltså ett umärkt exempel på en konstruktion som s.a.s. lyfter sig själv i kragen.
