Hej!
I vardagsrummet i min mammas lägenhet finns en kontakt för taklampa på malplacerad plats i taket samt en strömbrytare på väggen. För tio år sedan kopplades en grensladd i denna kontakt i taket vartefter en sladd drogs åt varsitt håll i rummet där krokar monterades där sedan lampor hängdes upp. Resultatet blev två bättre placerade taklampor som båda tändes med en och samma strömbrytare. Det gick alltså inte att tända lamporna var för sig.
Nu vill vi få dessa lampor att kunna tändas med en led-dimmer var för sig oberoende av varandra. Min tanke var direkt Nexa trådlös dimmer för att slippa kabeldragning. Kan man montera EN och samma nexadimmer till två lampor och sedan en strömbrytare med två knappar eller måste man ha en separat dimmer till varje lampa? Annars bör man väl kunna montera en nexadimmer på platsen för den ursprungliga strömbrytaren och en annan nexadimmer i den ursprungliga kontakten i taket?
Kravet på dimmen är att den ska klara av att dimma led lampor upp till motsvarande 60 w glödljus (800-1000 lumen, 1 w) dimmen bör även klara av att dimma glödljus och/eller halogen.
Någon som har förslag på hur vi kan koppla detta? Det bästa vore ju om båda lamporna gick att dimma var för sig med strömbrytare till båda lamporna placerade vid båda dörrarna i rummet. Alltså en strömbrytare med två knappar vid varje dörr. Ingen fjärrkontroll eller styrning via app, min mamma vill inte ha så. Strömbrytaren som placeras där den ursprungliga strömbrytaren sitter kan ju vara utan batteri, finns det en sån till Nexa trådlös fast med ström?
Ingen som vet något? Jag kan även upplysa om att den ena lampan är en kristallkrona med plats för kanske 7 lampor. Den andra lampan har plats för en lampa.
Det behövs två dimmers, en till varje lampa. Känner inte till dimmers med dubbla utgångar och separat dimring.
Men nu är det lite oklart, vill du ha dimmer, eller bara strömbrytare?
Dimmer och 230 V LED-lampor är ingen bra kombination för du måste titta i lamptillverkarnas rekommendation över vilka dimmers som faktiskt fungerar med deras lampor. Välj i så fall glödljus så kan du välja dimmer fritt.
En enkel strömbrytarfunktion är enklare och fungerar med både LED och glödljus. Väljs t.ex Nexa LCMR-1000, två stycken som placeras antingen vid lamputtaget i taket eller vid varsin lampa. De går inte att placera vid strömbrytare utan att dra i fler trådar i elrören.
Vid eller istället för strömbrytarna placeras Nexa sändade http://www.nexa.se/Sandare.htm Välj någon som faller i smaken. WBT-912 kan placeras bakom en vanlig dubbeltrapp. WT-2 och WTE-2 är en färdig tvåkanalig sändare, men om den är kärringvänlig vet jag inte men det ser ut som att det är två vippor och ingen obskyr metod för att välja kanal. Till sist kan man alltid använda LYCT-705
Jag hade tänkt mig någon av de dimbar led-lampor som finns på Clas. Men varför skulle det inte gå att montera själva dimmen på strömbrytarens plats? Det finns ju lixom redan kablar där till lampan. Sen monterar man den andra dimmen i taket. Saken är den att vi vill slippa borra nya hål, här har vi ju befintliga hål. Vad menas med dubbeltrapp? En tvåkanalig brytare som kan styre två dimmer vore ju kanon.
Om du tänker pussla ihop 230 V LED-lampor från Clas med dimmer från Nexa så finns ingen garanti för att det kommer att fungera, men du kan ju prova.
Från strömbrytaren går en (1) tändtråd upp till lamputtaget (plus en nolla), du behöver två st tändtrådar för att kunna styra båda lamporna individuellt med dimmrarna placerade vid strömbrytarna. Det är dock en bättre lösning då det inte behövs några trådlösa dimmers längre. Det beror bara på hur enkelt det är att dra i en tråd till i befintligt rör, och dessutom är det behörighetskrävande.
Nexas dimmer ska ju fungera med ledlampor eller? Kan man inte göra så att man montera en nexadimmer inuti det ursprungliga hålet i taket och den andra dimmern monteras utanpåliggande på samma plats i en snygg plastkloss eller något?
Ja, placeringen av dimrarna kan troligen göras så, en i dosan och en i en ny kapsling utanpå, om inte båda får plats i dosan. Men även detta är behörighetskrävande, så elektrikern väljer kanske att dra i lite mera tråd i rören och använda fasta dimmers. Då slipper du trådlösa enheter och batterier som måste bytas. Det finns lite att välja på, och det ska som sagt även fungera ihop med LED-lamporna. I allmänhet vill 230 V LED ha en framkantsdimmer ("tyristordimmer").
Du får kolla specarna. Det är inte alltid så tydligt så det är lika bra att lära sig.
Det finns bara två huvudsakliga typer av dimmers, men flera olika namn används för dem vilket förvillar.
Tyristorteknik
Tyristordimmer klipper sinusvågen i framkant. Detta är den vanligaste typen som man finner i t.ex enkla sladdimmers. Andra ord som används för denna typ är triac, avsedda för traditionell järnkärnetransformator, motorer och andra induktiva laster. Är ofta märka med ett ”L” eller ”RL”.
När det gäller induktiva laster såsom lysrör, konventionella järnkärnetransformatorer (dock inte alltid ringkärnetransformatorer) och enfasmotorer kan dessa bara regleras med tyristordimrar (eller universaldimrar). Används också till glödljus, halogen och 230 V lågenergilampor och 230 V LED-lampor, etc. Kräver vanligen en minimieffekt, och klarar vanligen att reglera effekter upp till 1000W.
Tekniken bygger på att en triac startar och tar bort en del av den stigande sinusvågen. Induktiva laster lagrar energi när strömmen flödar och brytning av strömmen kan därmed skapa motsvarande höga spänningar – som tändspolen i en bil. Detta innebär att den lämpligaste tidpunkten för att slå av försörjningen till en induktiv belastning är när strömmen ligger nära noll, vilket passar perfekt för hur framkantsdimmring fungerar.
Slutning av kretsen nära toppen av sinuskurvan ger en strömspik. Detta hanteras bra av induktiva laster då dessa begränsar startströmmen.
Transistorteknik
Transistordimmern är en dimmer som kan reglera såväl glödljus som elektroniska transformatorer. Används till elektro*nisk transformator och glödljus (inkl 230V halogen). Dimmern brukar vara märkt med att den är avsedd för elektronisk transformator, eller med ett ”C” eller ”RC”. Står det elektronisk eller transistor på dimmern så är den av denna typ. Denna typ ska användas till all form av elektroniska produkter som drivdon till belysning. Kräver vanligen en minimieffekt, och klarar vanligen att reglera effekter upp till 1000W.
Vid regleringen skär transistordimmern nätspänningens sjunkande sinusvåg, vilket även kallas bakkantsstyrning. Fördelen med denna teknik är att den tar bort den sista delen av sinuskurvan så att startpulsen blir låg vid inkopplingen av effekten. Med transistordimmern uppstår inga strömspikar som kan orsaka störningar i ledningssystemet. Den är dessutom helt ljudlös.
Många elektroniska transformatorer fungerar som en stor kapacitans. Detta innebär att strömmen byggs upp snabbt. Denna ökningen kommer att förstärkas på ett oönskat sätt när den pålagda spänningen själv stiger snabbt, som med framkantsdimmrar. En vanlig och oönskad följd är ett hörbart ljud från transformatorn på grund av komponentstress som kan ge förtida funktionsavbrott.
Styrningen bryter belastningsströmmen och detta görs vanligen med transistorteknik, därav benämningen transistordimmer.
---
Sedan finns universaldimmers, märkta "RLC", men dessa ska undvikas till 230 V lågenergi- och LED-lampor. Dessa lampor ska dimras med framkant, men elektroniken gör att dimmern uppfattar dem som elektroniska och väljer bakkantsstyrning.
Återigen, dimmers och 230 V LED/lågenergi går inte alltid ihop. Se länk till tillverkarnas tabeller ovan. Det är en standard på G, men det dröjer troligen några år innan den kommer ut och får effekt.
