Svartjobbare
Grannarna i vår BRF renoverar sitt badrum och det är väldigt uppenbart att det handlar om svartjobb, då firmabilarna alltid anländer efter 16 och på helger.
Vill från styrelsens sida gärna informera dem om riskerna med detta, och är det någon som vet vad som gäller vid ex en vattenskada? Gäller försäkringen om det är fackmässigt utfört?
Vad blir försäkringskonsekvenserna vid en skada, på en renovering utförd av hantverkare som är godkända för våtrum och där man har kvitton jämfört mot gör-det-självare/svartjobbare? Tar firman över ansvaret i sådana fall?
Vad gäller när man säljer lägenheten, med avseende på dolda fel och liknande, efter ett par överlåtelser vet knappast den förra ägaren heller vad som hänt, och ofta omvandlas fuskrenoverade badrum till "fackmässigt utförda" i mäklarprospekten.
Vill från styrelsens sida gärna informera dem om riskerna med detta, och är det någon som vet vad som gäller vid ex en vattenskada? Gäller försäkringen om det är fackmässigt utfört?
Vad blir försäkringskonsekvenserna vid en skada, på en renovering utförd av hantverkare som är godkända för våtrum och där man har kvitton jämfört mot gör-det-självare/svartjobbare? Tar firman över ansvaret i sådana fall?
Vad gäller när man säljer lägenheten, med avseende på dolda fel och liknande, efter ett par överlåtelser vet knappast den förra ägaren heller vad som hänt, och ofta omvandlas fuskrenoverade badrum till "fackmässigt utförda" i mäklarprospekten.
Nu var ju frågan mera av karaktären "vad händer OM det är svart..."...
Men är du helt säker på att det är svartjobb? Har du frågat rakt ut? Min plattsättare kom på väldigt udda tider ibland men det var helt vit betalning. Så bara för att arbetet utförs på udda tider betyder inte att det är svart. Dom kanske bara har mycket att göra men vill ta sitt ansvar för överbokningarna och jobbar över.
Dessutom blir det inte dokumenterat "svart" förrän betalningen sker.
Men är du helt säker på att det är svartjobb? Har du frågat rakt ut? Min plattsättare kom på väldigt udda tider ibland men det var helt vit betalning. Så bara för att arbetet utförs på udda tider betyder inte att det är svart. Dom kanske bara har mycket att göra men vill ta sitt ansvar för överbokningarna och jobbar över.
Dessutom blir det inte dokumenterat "svart" förrän betalningen sker.
Det är lite av ett träsk med svårtolkade regler, icke lagbunden praxis etc som gäller.
Rent formellt så är det så att om det upptstår skador pga. dåligt ytsikt så är det bostadsrättshavarens ansvar. Det gäller både skador på det egna badrummet och skador på annans egendom (föreningens husstomme, grannar etc).
Men sedan kompliceras det hela av att man kommer in med frågor om försumlighet. Jag tror (med betoning på tror) att man kan bara bli ersättningsskyldig för skador på annans egendom om man varit försumlig eller kanske tom. "grovt försumlig", grovt försumlig är man när man är på gränsen till uppsåtlig.
Dvs om bostadsrättinnehavaren varit försumlig (till lämplig grad) så kan förening och grannar ställa ersättningskrav för skador som spridit sig. Om bostadsrättinnehavaren då har en ansvarsförsäkring (ingår normalt i alla hemförsäkringar) så tar ansvarsförsäkringen det skadetsånd som ev. kan utdömmas. Det finns också speciella bostadsrättsförsäkringar som ger ett förstärkt ansvarsskydd (har aldrig förstått exakt var skillnaden ligger).
Om det uppstår en skada inne hos grannen så tror jag att det ligger på föreningens ansvar att ersätta den skadan, det är ialla fall så det i praktiken oftast löses, grannen får reparerat som en del av föreningens skadefall gentemot föreningens förs. bolag. Sedan kan alltså föreningens förs. bolag kräva den försumlige bostadsrättshavaren på hela summan (inte helt ovanligt att sådana skador ligger på 4-5 miljoner). I praktiken brukar den fösumlige medlemmen aldrig krävas på mer än självrisken i föreningens försäkring, typsikt 1 - 2 basbelopp à ca 30 000. och det är alltså mycket tveksamt om medlemmen verkligen är skyldig att betala den självrisken i de flesta fall.
Föreningen har mycket små möjligheter att ställa krav på hur arbetet med ytskikten i lägenheten renoveras, föreningen har däremot rätt att efter inspektion dömma ut tätskiktet och ålägga medlemmen att renovera. Men att ex. kräva att arbetet skall göras vitt tror jag inte går. Ytskiktet är medlemmens ansvar, och så länge det inte går att opartiskt påstå att det är fel på det så kan man inte dömma ut det. Föreningen har rätt att själv göra inspektioner i alla lägenheter (styrelsen är igentligen skyldig att inspektera all egendom minst en gång om året). Dvs styrelsen har rätt att inspektera även under pågående arbete och då dömma ut arbetet om det kan konstateras att det görs fel. Men inte bara på grund av att firman jobbar svart eller inte är certifierad (finns inga formella krav på certifiering).
Ofta innebär ju en badrumsrenovering även ingrepp i rörsystemen, byte av golvbrunn etc. Här är läget ett annat, rörledningar är föreningens ansvar, en medlem har inte rätt att göra ingrepp i VVS installationer utan godkännande från styrelsen, och då kan styrelsen mycket väl ställa i stort sett vilka krav man vill på kvalitetsarbetet, ex. kräva in kvitton, bevis på att firman har ansvarsförsäkring, F skatt etc. Så länge man bara likabehandlar alla medlemmar som ansöker om att få göra ingrepp.
När man ställer sådana här krav så bör man komma ihåg att den i princip enda åtgärd som styrelsen kan ta mot en medlem som inyte följer de uppställda kraven på kvalitetsäkring är att i slutändan begära lägenhetna förverkad (dvs vräka medlemmen). Det är en ganska extrem åtgärd och skall föreningen kunna få det genom tingsrätten så krävs det ganska grova förseelser från medlemmen, dvs om styrelsen ställer orimligt höga krav på kvalitetsäkring så blir det bara ett rundningsmärke för den medlem som vill renovera sitt badrum med "konstiga" hantverkare.
Rent formellt så är det så att om det upptstår skador pga. dåligt ytsikt så är det bostadsrättshavarens ansvar. Det gäller både skador på det egna badrummet och skador på annans egendom (föreningens husstomme, grannar etc).
Men sedan kompliceras det hela av att man kommer in med frågor om försumlighet. Jag tror (med betoning på tror) att man kan bara bli ersättningsskyldig för skador på annans egendom om man varit försumlig eller kanske tom. "grovt försumlig", grovt försumlig är man när man är på gränsen till uppsåtlig.
Dvs om bostadsrättinnehavaren varit försumlig (till lämplig grad) så kan förening och grannar ställa ersättningskrav för skador som spridit sig. Om bostadsrättinnehavaren då har en ansvarsförsäkring (ingår normalt i alla hemförsäkringar) så tar ansvarsförsäkringen det skadetsånd som ev. kan utdömmas. Det finns också speciella bostadsrättsförsäkringar som ger ett förstärkt ansvarsskydd (har aldrig förstått exakt var skillnaden ligger).
Om det uppstår en skada inne hos grannen så tror jag att det ligger på föreningens ansvar att ersätta den skadan, det är ialla fall så det i praktiken oftast löses, grannen får reparerat som en del av föreningens skadefall gentemot föreningens förs. bolag. Sedan kan alltså föreningens förs. bolag kräva den försumlige bostadsrättshavaren på hela summan (inte helt ovanligt att sådana skador ligger på 4-5 miljoner). I praktiken brukar den fösumlige medlemmen aldrig krävas på mer än självrisken i föreningens försäkring, typsikt 1 - 2 basbelopp à ca 30 000. och det är alltså mycket tveksamt om medlemmen verkligen är skyldig att betala den självrisken i de flesta fall.
Föreningen har mycket små möjligheter att ställa krav på hur arbetet med ytskikten i lägenheten renoveras, föreningen har däremot rätt att efter inspektion dömma ut tätskiktet och ålägga medlemmen att renovera. Men att ex. kräva att arbetet skall göras vitt tror jag inte går. Ytskiktet är medlemmens ansvar, och så länge det inte går att opartiskt påstå att det är fel på det så kan man inte dömma ut det. Föreningen har rätt att själv göra inspektioner i alla lägenheter (styrelsen är igentligen skyldig att inspektera all egendom minst en gång om året). Dvs styrelsen har rätt att inspektera även under pågående arbete och då dömma ut arbetet om det kan konstateras att det görs fel. Men inte bara på grund av att firman jobbar svart eller inte är certifierad (finns inga formella krav på certifiering).
Ofta innebär ju en badrumsrenovering även ingrepp i rörsystemen, byte av golvbrunn etc. Här är läget ett annat, rörledningar är föreningens ansvar, en medlem har inte rätt att göra ingrepp i VVS installationer utan godkännande från styrelsen, och då kan styrelsen mycket väl ställa i stort sett vilka krav man vill på kvalitetsarbetet, ex. kräva in kvitton, bevis på att firman har ansvarsförsäkring, F skatt etc. Så länge man bara likabehandlar alla medlemmar som ansöker om att få göra ingrepp.
När man ställer sådana här krav så bör man komma ihåg att den i princip enda åtgärd som styrelsen kan ta mot en medlem som inyte följer de uppställda kraven på kvalitetsäkring är att i slutändan begära lägenhetna förverkad (dvs vräka medlemmen). Det är en ganska extrem åtgärd och skall föreningen kunna få det genom tingsrätten så krävs det ganska grova förseelser från medlemmen, dvs om styrelsen ställer orimligt höga krav på kvalitetsäkring så blir det bara ett rundningsmärke för den medlem som vill renovera sitt badrum med "konstiga" hantverkare.
Bostadsrättslagfen sjunde kapitlet, sjunde paragrafen ger bostadsrättshavaren väldigt stora friheter i att underhålla sin lägenhet. Styrelsen har mycket begränsade möjligheter att invända mot annat än ingrepp i stammar, planlösning, ingrepp i bärande konstruktion. Men ni lär väl ha någon juridisk rådgivning via HSB, SBC eller liknande att rådfråga?
Skillnaden mellan en vanlig hemförsäkring och en hemförsäkring med tillägg för bostadsrätt är tex följande,
med vanlig hemförsäkring får jag betala föreningens självrisk (om jag varit försumlig) men har jag bostadsrättstillägg betalar min hemförsäkring föreningens självrisk och jag betalar bara min "vanliga" självrisk.
med vanlig hemförsäkring får jag betala föreningens självrisk (om jag varit försumlig) men har jag bostadsrättstillägg betalar min hemförsäkring föreningens självrisk och jag betalar bara min "vanliga" självrisk.
Hade jag suttit i en bostadsrättsstyrelse hade jag hellre sett att medlemmen anlitade en firma med kompetensen att renovera badrum och betalade denna firma svart än att medlemmen utan kompetens att renovera badrum själv renoverade sitt badrummet.
Det brukar av någon anledning vara så att de i föreningen som kräver att ett jobb SKA utföras vitt också är personer som inte själv har råd, ork eller kunskap att renovera...
Trött på folk som ska leka "poliser" i bostadrättsföreningar, har inte dom något bättre för sig?
Som sagt kan det vara "vitt" då det är mycket att göra i kakelbranchen men i annat fall så är det ju i alla fall en kakelfirma som gör jobbet och dom om någon borde veta så att jobbet blir rätt gjort.
Nu förlorar staten några tusingar, so what, se bara på huvuddelen av alla moderater i regeringen som anlitar svart arbetskraft, fast dom har löner på 60000-80000 kr i månaden. Där snackar vi snålbaggar............
Som sagt kan det vara "vitt" då det är mycket att göra i kakelbranchen men i annat fall så är det ju i alla fall en kakelfirma som gör jobbet och dom om någon borde veta så att jobbet blir rätt gjort.
Nu förlorar staten några tusingar, so what, se bara på huvuddelen av alla moderater i regeringen som anlitar svart arbetskraft, fast dom har löner på 60000-80000 kr i månaden. Där snackar vi snålbaggar............
Så om man bortser från garantin, så verkar de flesta tycka att det är ok med svartjobb? Jag kan personligen tycka att det är lika illa oavsett om man bor i hus eller lägenhet, problemet med lägenheter är att försäkrings/ansvarsbiten är mer komplicerad. Samt att politiker alltid ska föregå med gott exempel och absolut inte anlita svartjobbare.
Vissa saker, t.ex elinstallationer i våtutrymmen måste faktiskt utföras av behörig elektriker, och hur bevisar man att det är en sådan som gjort jobbet utan kvitto? Samma sak med våtrum, hur mycket är våtrumsintyget värt ur försäkringsbolagens synpunkt? När går en hantverkares ansvarsförsäkring in?
Eller är det verkligen så illa att de som betalar ett jobb vitt inte har några fördelar?
Vissa saker, t.ex elinstallationer i våtutrymmen måste faktiskt utföras av behörig elektriker, och hur bevisar man att det är en sådan som gjort jobbet utan kvitto? Samma sak med våtrum, hur mycket är våtrumsintyget värt ur försäkringsbolagens synpunkt? När går en hantverkares ansvarsförsäkring in?
Eller är det verkligen så illa att de som betalar ett jobb vitt inte har några fördelar?
Men om man tjänat svarta pengar själv och betalar svart till andra då blir det ju bara rundgång............
Byta tjänster funkar bra med bred vänskapskrets inom olika branscher.
Byta tjänster funkar bra med bred vänskapskrets inom olika branscher.
I princip noll och ingenting. En faktura från den som har byggt det skadade badrummet är viktigare, men ligger inte till grund för bedömningen om en skada är ersättningsbar eller inte.ankan35 skrev:
Finns bolaget kvar på marknaden så kan det leda till att ditt bolag regressar mot byggaren och dennes försäkringsbolag, men jag tror inte att det är speciellt vanligt.
Försäkringsbolagen kontantreglerar gärna skadorna eftersom dom sparar pengar på det. Ett förekommande upplägg är att det görs en kalkyl, och försäkringstagaren får 70% av det beräknade skadebeloppet cash i handen. Om man sedan kan uppvisa en faktura på utfört arbete så kan man få resterande 30% utbetalt.
Så länge dom kontantreglerar skadorna kan dom inte gärna ha synpunkter på vem som utför arbetet och hur det regleras. Dom kan bara ha synpunkter på hur det utförs.
