Skarva Bärlina - I mitt fall
Hej,
Åtskilliga försök har gjorts här på forumet att beskriva hur man fogar samman en bärlina vid altanbygge. Dock är min kunskap om "momentfria skarvar" o.s.v. för dålig för att jag ska kunna veta vad som gäller i mitt fall.
Jag kommer att behöva en bärlina på totalt 5840mm dim. 45*195 som ska vila på 4 plintar fördelade enligt följande:
-X------1840-----X-----1840-----X-----1840-----X-
Så frågan är, hur skarvar man lämpligas om jag väljer att inte ha bärlinorna omlott över en plint.
Enligt uppgiftslämnare på Beijerbygg skulle det fungera att skarva i princip var som helst mha spikplåtar på varje sida.
Hur fungerar det att skarva över plint? Tycker att upplaget på balkskon är relativt liten (40mm) och således svårt att få till en bra sammanfogning. eller?
Tacksam för alla förslag och funderingar
//Tomas
Åtskilliga försök har gjorts här på forumet att beskriva hur man fogar samman en bärlina vid altanbygge. Dock är min kunskap om "momentfria skarvar" o.s.v. för dålig för att jag ska kunna veta vad som gäller i mitt fall.
Jag kommer att behöva en bärlina på totalt 5840mm dim. 45*195 som ska vila på 4 plintar fördelade enligt följande:
-X------1840-----X-----1840-----X-----1840-----X-
Så frågan är, hur skarvar man lämpligas om jag väljer att inte ha bärlinorna omlott över en plint.
Enligt uppgiftslämnare på Beijerbygg skulle det fungera att skarva i princip var som helst mha spikplåtar på varje sida.
Hur fungerar det att skarva över plint? Tycker att upplaget på balkskon är relativt liten (40mm) och således svårt att få till en bra sammanfogning. eller?
Tacksam för alla förslag och funderingar
//Tomas
Det finns säkert många sätt att göra detta på. Så här gjorde jag när vi byggde brygga för en stund sedan:
I detta fall är det förvisso en stolpe bakom men jag har skarvat på samma sätt där bara stolpen (balkskon i ditt fall) sitter på ena bärlinan. Här används 20mm gängad stång. Stadigt blir det.
I detta fall är det förvisso en stolpe bakom men jag har skarvat på samma sätt där bara stolpen (balkskon i ditt fall) sitter på ena bärlinan. Här används 20mm gängad stång. Stadigt blir det.
Hej,
Har själv samma fundering, men tänker nog lägga omlott genom att gera 45 grader i skarven.
Skarven bör väl placeras mellan plintarna har jag förstått.
Drar ihop skarven med långa träskruv.
------------------------------------/-----------------------------------------------
-----------------------------------/------------------------------------------------
Regel sett från sidan.
/Leffe
Har själv samma fundering, men tänker nog lägga omlott genom att gera 45 grader i skarven.
Skarven bör väl placeras mellan plintarna har jag förstått.
Drar ihop skarven med långa träskruv.
------------------------------------/-----------------------------------------------
-----------------------------------/------------------------------------------------
Regel sett från sidan.
/Leffe
Jag glömde att nämna att jag kommer att fästa golvreglarna med balkskor mellan bärlinorna pga utrymmesbrist. Vet ej om dettta också påverkar skarvningsmetoderna.
//Tomas
//Tomas
tomas_mandorf skrev:
Skarven ska ligga cirka 1/4--1/3-del av fackets längd från stöd om du ska skarva i fält, inte mitt i, och den bjälke du ska skarva emot ska sträcka sig över minst två stöd. Dvs. i den punkt där momentet skiftar från dragkraft i underkant fältet mellan stöden till dragkraft i överkant över stöd från bjälken. Exakt skarvpunkt på centimetern när går att räkna fram, men den landar inom en 1/4-del till en 1/3-del av fältet förbi stöd som regel.
Dvs. så här:
-X------1840-----X-460-I-1380---X-----1840-----X-
eller så här:
-X------1840-----X--610-I-1230--X-----1840-----X-
(I= skarvpunkten. Skarven ska alltså landa mellan 460-610 mm från vänstra stödet och det första är bäst men kan avpassas till 3M-intervallet på virket, 2.4, 2.7, 3.0, 3.3 m osv.)
Du ska inte använda spikplåtar, utan skarva bjälkarna stumt ända mot ända, med en brädlapp av minst halva tjockleken p.b.s. om skarven, cirka 1,2 m långa. De ska spikas med 8-10 st 4-5" spik i grupp/grupp på båda sidor om skarven och längst ut i ändarna, alternativt skruvas samman med genomgående bult (och helst) taggbricka mellan lappar/bjälke. Då får du en momentstyv skarv.
Så här alltså:
....................X----X-X----X
-------------O------------I-----------------------------
....................X----X-X----X
O-et är stödet, X-en är spikgrupperna. Se till att använda så lång spik att de går genom till andra sidan och slå halva antalet från andra hållet.
Placering så här:
------------------------------I-------------------
............................x.I
........................x.....I
............................x.I
........................x.....I
------------------------------I------------------
_______________
Byggaren
tomas_mandorf skrev:
Det är helt uppenbart att uppgiftslämnaren på Beijerbygg har noll kunskap om statik och hållfasthetslära.
_________________
Byggaren
tomas_mandorf skrev:
Två centimeters upplag för bjälkarna på stöd är tillräckligt under förutsättning att de är förhindrade att glida isär och av balkskon.
Men det finns en annan sak att ta hänsyn till och det är att krossning kan inträffa i virket vid belastning. Dock är denna inte så stor vid ett altanbygge. Tryckytan blir 4.5x2 = 9 kvcm och den tål 2 Mpa vinkelrätt fibrerna oavsett virkeskvalitet.
Men det finns ett annat sätt att lösa skarv på med otillräckligt upplag och det är att sänka ner balkskon lika mycket som den regel/planka du lägger i den och som ska sticka ut en halv meter på vardera sidan. Då tar plankan tryck från hela bredden på balkskon och bärlinans ände vilar på 50 cm och är lätt att fästa till den undre regeln/bjälken. Ju högre dimension du har på den undre regeln/plankan, ju mer yta fördelar sig trycket på från bärlinan eftersom det går i cirka 45 graders lutning från överkant till underkant.
____________
Byggaren
Byggaren,
jag blir djupt imponerad av dina kunskaper. Själv kan jag näst intill ingenting om sådant här vilket får mig att fråga: Finns det någon bra bok du kan rekommendera om man vill fördjupa sig lite i ämnet?
MVH
Ronnie
jag blir djupt imponerad av dina kunskaper. Själv kan jag näst intill ingenting om sådant här vilket får mig att fråga: Finns det någon bra bok du kan rekommendera om man vill fördjupa sig lite i ämnet?
MVH
Ronnie
Pysslarn skrev:
Det är närmast läroböcker för byggnadsingenjörer på gymnasienivå du ska ta en titt på. Det finns två (nyare) jag kan rekommendera förutom några äldre som är väl så bra som de nya, men då får du nog leta på något antikvariat så det hoppar jag över.
Bengt Langesten, byggkonstruktion 2, för statik (för yttre krafter)
En hållfasthetslära (för inre krafter, vilken som helst).
Paul Johannessons: Byggformler och tabeller (som ger användbara formler för olika typer av belastningar och rådata för olika mtrl. och profiler, t.ex behöver du böjmotstånd i x- och y-led för en planka eller en stålprofil).
Därtill behöver du en del normer/signifikanta materialspänningar (beroende av kvalitet på materialet) för att veta vad som är tillåtet i påkänning (även inte acceptabelt) och partialkoefficienter, som Boverket ger ut. Du hittar dem på Boverkets hemsida. De går att ladda ner som pdf-dokument och skriva ut, men räkna med att det blir en ansenlig hög papper.
__________________
Byggaren
Är det något problem med att fästa golvreglarna med balkskorna i de påspikade brädlapparna?
Och innan jag fick denna utomordentliga beskrivning funderade jag på om man kunde skarva över plint med 600 mm brädlappar på var sida. blir det tillräckligt starkt?
Vad jag förstod så skulle tryck ytan på 9kvcm klara 2Mpa vilket jag antar är tillräckligt om man inte ska parkera sin bilen på trädecket.
"imported_Byggaren" tack för alla svar. De är verkligen utförliga och bra. Tack.
Och innan jag fick denna utomordentliga beskrivning funderade jag på om man kunde skarva över plint med 600 mm brädlappar på var sida. blir det tillräckligt starkt?
Vad jag förstod så skulle tryck ytan på 9kvcm klara 2Mpa vilket jag antar är tillräckligt om man inte ska parkera sin bilen på trädecket.
"imported_Byggaren" tack för alla svar. De är verkligen utförliga och bra. Tack.
Nej. Det är inget problem att fästa balkskor på 'brädlapparna'. De ska ju vara minst bjälkens tjocklek/2 (helst 28-34 mm) och sen kommer bjälken och en lika tjock lapp till. Spiken till en balksko brukar inte vara mer är 60 mm långa.tomas_mandorf skrev:
Det går alldeles utmärkt att skarva över plint med 'brädlappar' p.b.s. Det går oxå med spikplåt 'på längden' i överkant på sidorna av bjälkarna. T.o.m ett kraftig bandjärn räcker. Syftet är inte att brädlappen/spikplåten/bandjärnet ska ta någon annan last än den som uppkommer när bjälkarna vill glida isär och då är stål väl så hållfast för dragkrafter som trävirke.
Risken med 2 cm upplag på ett U-järn är att det kan bli krosskador i virket vid den fria kanten vid belastning/nedböjning p.g.a. att virket blir vått/mjukt. Den risken är helt borta om bjälken går över U-järnet från ett fack till nästa. Bäst är därför att lägga en regelbit i botten på U-järnet och landa ändarna på den om du ska skarva på U-järnet, men väljer du 'brädlappar' p.b.s. är det inga problem.
_____________
Byggaren
Tack för oerhört intressant inlägg! Man kan hitta guldkorn bara man letar i forumet. Jag har några funderingar:imported_Byggaren skrev:
1. Måste man spika eller går det lika bra att skruva?
2. Gäller längden 1,2m oavsett hur långt man har mellan plintarna?
3. Hur många grupper ska man ha? En i vardera änden och en på vardera sidan om skarven (dvs fyra grupper på vardera sida)?
4. Hur måga bultar ska man ha om man väljer den lösningen istället? Dimension 10-12mm? Ersätts varje grupp med en bult?
Många hälsningar!
Ptk
