I vanliga fall minskar efterfrågan på lån när tiderna blir sämre, trots det har våra bolån bara ökat. Lån som inte kan betalas är ett större problem för låntagaren än för banken. Du måste själv ta kommando över kalkylen. Olika banker säger att du kan låna olika mycket.
När du ansöker om bolån gör banken eller bolåneinstitutet en bolånekalkyl, eller ”kvar att leva på-kalkyl” som det också kallas. En sådan kalkyl utgår ifrån hushållets inkomster och utgifter för att få veta hur stort lån er ekonomi klarar av.
Det som räknas som utgifter i bolånekalkylerna är exempelvis kostnader för bolånet (ränta och amortering), levnadsomkostnader, boendekostnader och övriga utgifter, som barnomsorg, underhåll, studielån, och bilkostnader.
Hur högt lånebelopp du beviljas kan skilja sig åt mellan banker, eftersom deras metoder för att göra bolånekalkylen skiljer sig åt. Här gäller det alltså att se upp.
Tänk på att den bank som ger det högsta lånet inte är detsamma som den mest generösa banken, utan den banken kanske räknar med lägre marginaler, vilket gör att du kan få svårigheter att betala tillbaka lånet om du blir arbetslös, sjuk eller om räntor och elpriser stiger markant.
Även om det är låga bolåneräntor idag så får man räkna med att de kommer att stiga. En bolånekalkyl räknar med en relativt hög räntenivå, just för att man ska kunna betala lånet även den dag då räntorna höjs. Men det skiljer sig ändå åt hur stor ränta bankerna räknar med i sina kalkyler. Länsförsäkringar Bank räknar på en ränta på 6,5 procent, medan Nordea räknar med 8 procent. Resterande banker ligger däremellan, utom Handelsbanken som överhuvudtaget inte använder sig av givna räntesatser utan beräknar varje kalkyl individuellt.
– När det gäller lån utgår vi från människan/människorna som vill låna, säger Bengt Carlsson på Handelsbanken.
– Det viktiga då är vilken återbetalningsförmåga som kunden bedöms att ha. Därför finns det ingen given räntesats som vi utgår ifrån, eller någon schablon för levnadsomkostnader. Istället handlar det om att kontoret, som kan både kund och lokal marknad bäst, skaffar sig en sammantagen bild av låntagarens ekonomi.
När det gäller boendekostnader och levnadsomkostnader använder sig bankerna av schablonbelopp i de fall som utgifterna inte är kända.
Så här varierar schablonbeloppen per månad mellan bankerna:
Drifts- och underhållskostnader: 3000 – 4000 kr.
Levnadsomkostnader per vuxen: 6 000 – 8 000 kr
Levnadsomkostnader per två vuxna: 11 000 – 14 000 kr
Levnadsomkostnader per barn: 2000 – 3000 kr
Till levnadsomkostnader hör mat och förbrukningsartiklar, kläder och skor, hygienartiklar, barnförsäkring, hemförsäkring, internet, fast telefoni och fritid. Många banker använder sig av Konsumentverkets schablonbelopp, vilket enligt Konsumentverkets hemsida inte innebär någon miniminivå, men inte heller medger någon lyx. Handelsbanken använder sig inte av schabloner utan utgår från kundens aktuella kostnader, medan Nordea använder sig av Konsumentverkets schablon, men har också en egen schablon för bilomkostnader.
Tänk på är att om dina faktiska kostnader markant överstiger schablonbeloppen så kan bolånekalkylen bli missvisande. Kanske äter du ofta ute istället för att ha med matlåda, har en dyr hobby eller pendlar med bil långa resor varje dag. Då räcker inte bankens schablonbelopp särskilt långt. Ju högre överskott, desto bättre rustat är hushållet för att klara högre räntor eller minskade inkomster. Försök ta fram vilka siffror som gäller just för er familj för att få en så realistisk bolånekalkyl som möjligt.
– Vi räknar normalt med att det behövs 7200 kronor per vuxen, 11000 för två vuxna samt 2500 per barn att leva på per månad efter att boendekostnader och lån är betalda, berättar Emma Bergfeldt på Swedbank.
– Detta är dock schablonbelopp som varierar från fall till fall. Kunder som vill göra en mer noggrann beräkning kan göra en fördjupad kalkyl på vår hemsida där kunden kan beräkna utifrån vad som faktiskt gäller för honom/henne.
Hur gör man då för att göra en bra kalkyl och säkerställa att man inte tar för mycket bolån? Det handlar om att ta hand om sin ekonomi, vara väl förberedd och att ha en bra återbetalningsförmåga.
Bankerna tipsar om att du kan:
• Spara pengar innan husköpet för att kunna lägga in en hög kontantinsats
• Ha ett buffertkonto för oförutsedda händelser
• Föra kassabok för att ha koll på faktiska utgifter istället för att använda schablonbelopp
• Utgå från en hög bolåneränta i kalkylen
• Räkna med amorteringar
– Den viktigaste faktorn är kundens återbetalningsförmåga och att vi kan medverka till en långsiktigt hållbar ekonomi för kunden, berättar Emma Bergfeldt på Swedbank.
Även på Handelsbanken är man överens om att kundens återbetalningsförmåga är viktig.
– Jo, den bedömda återbetalningsförmågan spelar stor roll, säger Bengt Carlsson.
– Men det handlar inte minst om den som söker lånet, lån som inte kan betalas är, lite krasst, ett större problem för låntagaren än för banken. I värsta fall en tragedi för personen. Så hur man själv kan påverka kalkylen handlar om att ha sin ekonomi i så bra skick och ordning som möjligt.
