Byggde hus av halm och lera
Kan ett hus bli mer ekologiskt än ett som är byggt av naturmaterial från närmiljön, uppvärmt med solens strålar och biobränsle? Vi berättar hur Magnus och Malin byggde ett ekologiskt hus på 104 kvadratmeter för bara 400 000 kr.
Allt om bygglov
Checklista för byggprocessen
Dränering runt huset
Bygga friggebod
Platta på mark
Markarbetena kan bli dyr överraskning
Så får du en bra lekstuga
Experternas råd om tillbyggnad
Allt om isolering
Radonmätning nödvändig
Magnus och Malin kunde nyligen flytta in i sitt egenhändigt byggda halmhus. Magnus ser sig inte som en miljökämpe, utan halkade mer in på det här med halmhus när han träffade sambon Malin för fem år sedan.
– Hon var medlem i ett ekobyprojekt, där några stycken hade gått samman och köpt tomtmark på Orust, berättar Magnus.
Det var alltså först när Magnus träffade Malin han blev introducerad i ämnet halmhus.
Erik, Magnus, Olle och Malin
– Men jag har alltid varit intresserad av trähantverk och har hållit på med en hel del möbelsnickeri på fritiden.
I samband med att ekobyprojektet skulle startas upp ordnade föreningen ett par föredrag med arkitekterna Conny Jerer och Hans Eek, som visade exempel på olika sätt att bygga ekologiskt.
– Vi fastnade för halmhus som vi tyckte var otroligt vackra, berättar Magnus.
– Tekniken för att bygga halmhus framstod som väldigt enkel och inbjöd till självbyggeri. Jag hade inte klarat att bygga själv med konventionella metoder, som ju kräver yrkesutbildning.
Efter ett av föredragen satte sig de femton deltagande familjerna ner för att skissa på sina ekohus. Arkitekt Hans Eek vandrade runt bland borden och gav synpunkter och tips på förbättringar av ritningarna.
– Bland annat valde vi kompakt form för att få god värmeekonomi. Näst efter en glob är en kub den mest energieffektiva formen på en huskropp. Det handlar om att minimera arean på ytterväggarna, berättar Magnus.
Huset är byggt i en sluttning.
Den sluttande tomten spelade också in. Huset utformades så att det kunde byggas i sluttningen, utan att behöva spränga och göra åverkan på naturen. Grunden skulle bli en plintgrund.
Fönstren är en annan detalj som fick styra husets utformning. När Magnus och Malin hade bestämt sig för att bygga hus hade de börjat samla på sig begagnat byggmaterial.
– Tidigt kom vi över ett parti jättefina fönster efter en rivning vid Sahlgrenska sjukhuset och vi utgick en del från dem när vi sedan ritade huset, berättar Magnus.
Fönstren har välvd överkant, något som passar Magnus perfekt. Han är allergisk mot raka linjer - organiskt ska det vara. Det återspeglar sig även i takets böljande former.
Fönstren, som tidigare suttit i Sahlgrenska sjukhuset, har välvd överkant.
Parallellt med att rita på huset, fick Magnus börja bearbeta den 1200 kvadratmeter stora skogstomten. Trots att ingen sprängning skulle behövas, skulle ändå skogen avverkas.
– När vi började var tomten bara skogsmark, så vi fick avverka en hel del, mest gran och tall, men även en del björk och en stor fin ek. Klena träd gick till ved och de grova sågade jag upp till virke.
– Både björken och eken blev till trappor, berättar Magnus stolt.
Lövträden på tomten gick till inredningssnickerier.
Magnus tog hjälp vid röjningen på tomten, men sågade upp allt själv med en logosol, ett slags minisågverk. I golvet ligger 40 cm höga lättbalkar av masonit, ett material som även användes för att tillverka de svängda takbjälkarna.
Användningen av trä från egna tomten har inte bara sparat pengar, utan också miljön.
– Det är värt en hel del att veta att mycket av byggmaterialet kommer från platsen i sig, som ett slags konkretisering av eko-idén. Att använda lokala råvaror för att undvika energikrävande transporter, säger Magnus.
Han köpte sedan 1000 välpressade halmbalar från en bonde, som han staplade i regelkonstruktionen. Väggarna är rejält tilltagna, med sina 45-50 cm i tjocklek. Utanpå halmen putsade han sedan med lerbruk som han blandat till själv. Han hade fått tips om hur han skulle gå tillväga från andra i ekobyföreningen.
Hallen.
– Det var urenkelt att blanda till lerbruket, berättar Magnus.
Magnus hittade lerjord när man höll på att gräva ut för urintanken till ekobyn. Han bestämde sig för att utgå från den och blandade leran med halm, kospillning och sand. Sedan provade han sig fram tills han hittat en sammansättning som fungerade bra. Och nej, putsen luktar inte trots innehållet …
Utanpå leran är huset inklätt med träpanel, målad med järnvitriol på utsidan av huset. Invändigt har de använt linoljefärg utan terpentin. Allt för att minimera mängden kemiska emissioner.
I en container hittade de radiatorer som kopplades in på det vattenburna värmesystemet. Magnus gjorde allt VVS-jobb själv, med god hjälp från Byggahus forum och en gammal släkting som är i branschen. Elinstallationerna kom till på samma sätt, men med hjälp av en god vän som är elektriker.
Huset värms genom vedeldning och solfångare. Från slutet av april till slutet av september behöver de inte elda alls; solfångarna räcker för att hålla varmt och producera varmvatten.
Vardagsrum. Organiska former även inomhus.
Lite bekymmer fick Magnus när han försökte hitta en kvalitetsansvarig som inte tog 10 000 kr extra för att ta på sig ansvaret för halmhuset.
– De ville ha extra för att läsa in sig på ämnet, berättar Magnus.
Lösningen på problemet blev att anlita en kille i lerbyggarföreningen som var byggnadsingenjör. Efter en förfrågan hos stadsbyggnadskontoret blev han godkänd som kvalitetsansvarig utan problem.
Totalt har huset kostat bara 400 000 kr att bygga, men huset blev inte bara billigt. Man kan fråga sig om det över huvud taget är möjligt att bygga ett hus, med dagens standard, mer ekologiskt och energisnålt än det Magnus och Malin har gjort här. De har använt naturmaterial från platsen där huset är byggt i kombination med återanvänt byggmaterial. Väldigt liten energiåtgång för att framställa materialen och minimalt behov av transporter. Det är välisolerat så att väldigt lite energi kommer att gå åt för att drifta det. Den lilla energin man använder hämtas från solen och biobränsle.
Solpaneler och ved används för att värma huset.
– Detta är väl en viktig idé jämte att vi sökt oss till giftfria material för att skona oss själva och naturen, säger Magnus.
Det tog fem år för Magnus att bygga det här huset nästan helt själv. Magnus köpte in hjälp med att gräva urintanken och röja på tomten, sedan fick han hjälp med vissa moment av familj och vänner. Men den stora merparten av arbetet har han utfört själv. Hur får man ihop det tidsmässigt med allt annat som ska göras?
– Det handlar till viss del om att planera och få det rationellt; enkel konstruktion, rätt verktyg, logistik m.m. Jag har delvis hunnit med det på kvällar, helger och ledigheter. Jag jobbar 80 procent som psykolog, medan Malin pluggar, berättar Magnus.
Magnus hann också med en hel del när han var föräldraledig med barnen. Stödet från Malin hade han heller inte klarat sig utan. Hon har slitit lika mycket med barnen och markservicen, som Magnus har slitit med huset.
– De senaste 3-4 åren har vi inte haft mycket tid över till att slappa, läsa böcker, umgås med vänner, åka på semester m.m., så det är mycket att ta igen nu. Var sak har väl sin tid, säger Magnus tankfullt.
Hur känns det då att bo i ett halmhus?
– Det känns väldigt bra. Det som är anmärkningsvärt är att vi har så skön luft, med en väldigt stabil luftfuktighet, berättar Magnus.
Barnens har fått ett lekrum på övervåningen.
– Det är också en väldigt härlig känsla att veta att man inte har några syntetiska material, med emissioner och så vidare. Vi vet att våra barn Erik (4 år) och Olle (2 år) kommer att växa upp utan kemikalier i inomhusmiljön.
Magnus tips till den som ska bygga halmhus:
- Läs in dig på ämnet först. Det finns hur många bra böcker som helst, t ex ”The Strawbale House” av Mads Myhrman.
- Se till att få huset riktigt lufttätt, undvik glipor. Ha ett hermetiskt tillslutet skikt på både in- och utsidan.
- Att bygga halmhus är lättare än du kanske tror. Det gör inget om man misslyckas, man har råd att göra om med det här billiga materialet tills det blir bra.
