Har du ett plank eller en vägg som ser trist ut? Varför inte piffa till det med en klätterväxt? Här är några av mina favoriter:


Clematis ”Summer snow” har vi klättrandes på ett plank som vetter mot öst. Blommar länge under sensommaren och växer som ogräs – utan att vara ogräs!


Pipranka är väl ändå helt underbar. Senare i sommar ska jag sätta en sådan mot ett plank vi har där det är skugga.


Klätterhortensia, också en stor favorit. Problemet är att vi inte har någonstans att sätta den. Kan också stå skuggigt men tål en del sol.


Klättrande rosor tycker jag är jättefint, fast jag är inte så sugen på att ha en själv. Någon annan kanske? Helenae heter denna fina ros.

Ett fritidshus kan du få riktigt billigt om du inte har så stora krav på läge och boyta. Vill du ha ett drömhus i skärgården däremot ...

Billigaste fritidshusen just nu:


1,5-planshus med hussvamp, 40 000 kr i Tidaholm


40 kvm fritidshus på arrendetomt uttanför Lindesberg i Kåfalla, 50 000 kr


18 kvm i Medskogen, norra Värmland, 50 000 kr


Kyrkstuga 24 kvm för 65 000 kr i Kyrkbyn, Luleå


22 kvm i Valla, Linköping för 75 000 kr

Dyraste fritidshusen just nu:


500 kvm på Björkö, hela ön igår för 35 000 000 kr


234 kvm på Drottningholm, 30 000 000 kr


355 kvm på Tynningö, Vaxholm för 27 000 000 kr


236 kvm på Gräddö, Norrtälje för 25 000 000 kr


308 kvm i Saltsjö-Boo, 23 000 000 kr

DN publicerade i helgen priserna på sin årliga byggvarukorg. Det är bra att någon upplyser oss om prisskillnaderna hos olika byggvaruhandlare.

För det är svårt att få en överblick av vad det kostar att handla byggvaror. Priset i butiken är bara en faktor. Prylarna ska fungera när du bygger med dem också. De ska vara lätta att använda. Tar det dubbelt så lång tid att använda en defekt vara så har du kanske till och med förlorat pengar på att köpa den billiga varan.

Men det räcker inte alltid att lägga till pengar och köpa kvalitetsprodukter. Medlemmen Mikael L berättar i forumet i tråden ”Skitvirke” att han skulle köpa virke av en bättre byggvaruhandel. Det skulle användas för att regla och allt behövde vara rakt. Han bad därför om specifikt om raka plankor. Men byggvaruhandeln levererade ändå till stora delar krokigt virke som inte gick att använda. Även om man får nya brädor när man klagar så har kunden förlorat tid och pengar.

Det här med flera led av grossister tycker jag också är störande och jag är övertygad om att den här organisationen fördyrar byggvarorna för oss konsumenter. Varför kan inte den som tillverkar en vara sälja direkt till byggvaruhandeln? Låt mig ta ett exempel:

Man ska ha en viss fläkt till badrummet och använder sig då av tillverkarens kundtjänst för att få upplysningar om fläktens funktion. Men man kan inte handla av tillverkarens kundtjänst, utan måste beställa av en byggvaruhandel. De beställer i sin tur fläkten från en grossist, som har köpt fläkten hos tillverkaren. Grossisten känner inte till tillverkarens artikelnummer, för de har egna. På vägen har fläkten bytt artikelnummer i de olika aktörernas system. Total förvirring uppstår och beställningen tar flera dagar.

Om man kapade ett eller två led hos byggvaruhandlarna, kanske till och med låter slutkunden handla via nätet direkt från tillverkarens hemsida och få den där fläkten hemskickad, då skulle vi få billigare byggvaror och alla skulle bli lyckligare. Vem kan ta på sig att göra den här effektiviseringen av byggvarubranschen?

Summa summarum:

Billigast är inte alltid bäst
Det är inte heller bättre för att det är dyrt
Handeln med byggvaror behöver omorganiseras

Till DNs prisjämförelse.

Passivhusen i Ellös på Orust byggdes av Skanska för två år sedan. De boende rapporterade ganska snart till byggherren om problem med temperaturregleringen. De superisolerade husen var kokheta på sommaren. På vintern var de ouppvärmda golven iskalla.

Skanska uppger att de tillsatte en utredning så fort man fick rapporter om problemen, men fortfarande idag efter två år har utredningen inte kunnat presentera ett resultat. Man vet inte varför temperaturen inte går att reglera i det superisolerade huset utan värmesystem.

Se inslag om passivhusen i Ellös hos Svt.

Jag är på gång och ska skaffa nya krukor att plantera i utomhus, men det är jag å andra sidan nästan varje år. Är det inte en som spricker så är det en annan man bara måste ha. Inspiration:


Odlingsbänk 1795 kr Balkongshoppen.se.


Jorda balkonglåda 650 kr, Balkongshoppen.se.


Kruka av Ernst 850 kr hos Svenssons.


Växtkärl Gråsippa från Byarums bruk.


Ståndsmässig kruka Versailles Vase från Vansta trädgård 7125 kr


Kvadratiskt planteringskärl the Linacre från Vansta trädgård 8250 kr.

Tyskland har just beslutat att landets 17 kärnkraftverk ska vara avvecklade till år 2022.

Professorn i energisystem Björn Karlsson säger till DN att det kommer att leda till fördubblade elpriser i Sverige.

Läs mer här.

Bo med utsikt men dolt i en skidbacke. Går det verkligen att bygga även om man inte är en björn?

Javisst, så här ser det ut i Vals, Schweiz. Häftigt, eller hur?















Av holländska arkitektbyrån seARCH

Hur kommer det sig att vi har gräsmattor egentligen?

Det är ju ett himla jobb med att klippa, göda, toppdressa, plocka maskrosor och riva mossa. Tydligen tycker vi att det är värt besväret för att kunna ha en grön matta att spela bollsporter på, att ha ett mjukt grönt skönt underlag när vi vandrar runt i trädgården eller kanske slår man sig ner på den för att ha picknick eller solbada.

Det hela började i Europa på medeltiden. De första gräsmattorna hade man vid slott och kloster. I slutet av 1500-talet, under Tudoreran i Storbritannien, började det bli vanligt att anlägga lågvuxna grönområden av kamomill och timjan, för rekreation och spel.

Under tidigt 1600-tal blev trädgårdsskötsel trendigt bland den europeiska adeln. Det var då den lågt klippta gröna gräsmattan för första gången dök upp i England och kom att symbolisera status och god smak. Under de följande 100 åren spred sig bruket till andra länder i Europa.

Andra hälften av 1800-talet började engelsmännen att influeras av franska och italienska sätt att anlägga trädgård. Man börjande använda andra växter i trädgårdarna och gräsmattorna krympte till förmån för annan växtlighet, dammar och skulpturer.

Men ända tills en bra bit in på 1900-talet var gräsmattan endast möjlig att ha för de välbeställda, som kunde ha anställda för att sköta gräsmattan.

Så njut av din gräsmatta. Det är en riktig statuspryl.

Läs mer på Wikipedia

Villaägaren i Bromma som olovligt fällde 10 av kommunens tallar för att få sjöutsikt dömdes till 45 000 kr i dagsböter. Men det kommer inte att sluta där.

När domen väl har vunnit laga kraft kommer tingsrätten att bestämma hur mycket skadestånd villaägaren får betala för att nya träd ska planteras. Kommunen har krävt 4 miljoner i skadestånd.

Jag hoppas verkligen att skadeståndskravet går igenom. Om straffet ska ha någon effekt så måste priset för att fälla träd olovligt vara betydligt högre än vinsten i form av vunnen sjöutsikt. Om huset ökade 2 miljoner i värde pga sjöutsikten så är ju 45 000 kr i dagsböter ingenting.

Här kan du läsa DNs artikel om den olovliga trädfällning.

De flesta kommuner höjer nu sina avgifter för bygglov kraftigt, pga ökad arbetsbelastning när nya PBL infördes.

Men Alvesta kommun går mot strömmen och sänker sina avgifter för bygglov. Varför?

De vill att folk flyttar till Alvesta och bygger nytt. Därför kapar kommunen de kostnader för nybyggaren som de kan, bygglovsavgiften.

Smålandsposten har idag en översikt av de höjda bygglovsavgifterna i Kronobergs län, enligt följande:

Höjda bygglovsavgifter i Kronbergs län:

- Växjö, +63 procent
- Ljungby, +22 procent
- Lessebo, +9 procent
- Tingsryd, troligtvis omkring +20 procent
- Älmhult, +59 procent
- Markaryd, +77 procent
- Alvesta, Rejäl sänkning
- Uppvidinge, +68 procent

Läs hela artikeln i Smålandsposten här.