I samband med boräntedebatten bad jag Jonas Lindmark att analysera situationen och ge sin version av hur man bör agera som konsument. Byta bank? Binda räntan? Det mynnade ut i två artiklar; en politisk och en egoistisk.

Vid en första anblick motsäger de två artiklarna varandra, men de hänger ihop och här ska jag förklara hur.

Den politiska
I ”Hjälp bankernas konkurrenter” förklarar Jonas varför bankerna inte sänker boräntan när reporäntan sänks:

1. Allt för få svenskar jagar aktivt lägsta pris på bolån.
2. Det får till följd att när en bank höjer sina boräntor jämfört med konkurrenterna så tappar de inte särskilt många kunder, dvs efterfrågans priselasticitet är låg.
3. Därför tjänar bankerna mer på högre räntor än på minskat antal bolånekunder.

Fler måste alltså byta bank för att få igång konkurrensen och göra det lönsamt för banken att sänka räntan. Men hur rimligt är det att tro att folk faktiskt kommer att byta bank varje år? Det är lätt att säga att man ska göra det, men det är ganska påfrestande att faktiskt göra det. DN rapporterade för någon vecka sedan att 7% av svenskarna hade bytt bank senaste 3 åren = 2,3% per år.

Jonas menar dock att om marginalerna fortsätter att öka kraftigt på några års sikt så borde, enligt ekonomisk logik, nya säljare (bolåneinstitut) lockas till marknaden. Se bara på storbankernas rapporter med skyhöga vinster för 2011. Då gäller det för oss att hoppa på de här uppstickarna på en gång för att sätta fart på konkurrensen. Men det tar lite tid att starta en ny bank.

Den egoistiska
Därför, under tiden i väntan på de nya bankerna, menar Jonas att det ur ett egoistiskt perspektiv är klokast att faktiskt göra som bankerna försöker locka dig till: binda räntan på tre år.

Enligt Jonas bör du tänka på ett nytt sätt för att minimera dina kostnader på bolånet. Det är ett tankesätt som försöker dra nytta av att långivarna och bankerna oroar sig mindre för inflation numera och istället vill minska sina risker med hjälp av fasta avtal och lång löptid.

Klicka här för att läsa Jonas resonemang kring hur det lönar sig för dig att vara egoistisk och välja 3-årig bunden ränta just nu. Om de tre åren har gått med fortsatt höga vinster för bankerna kan du gå ut ur striden som en vinnare om du då byter bank till en nystartad som erbjuder lägre räntor.

I vår familj har vi bestämt oss för att satsa på att räntorna ändå går ner om inte allt för lång tid, innan det har gått tre år. Vi väljer att byta bank helt enkelt och fortsätta med rörligt. Förhandlingar pågår!

I den här tråden får du en bra översikt av vad andra har förhandlat sig till för ränta just nu

För någon vecka sedan varnade en av våra besökare för att spela ut bankerna mot varandra, eftersom de tar en kreditupplysning på dig när de överväger att ta in dig som kund. Signaturen Jonas hade blivit nekad bolån pga att för många företag hade begärt en kreditupplysning på honom.

Här berättar UC hur kreditupplysningar fungerar:

UC:s ambition är att utifrån tillgänglig information ge en så korrekt bild som möjligt om konsumentens betalningsförmåga. Registrering av frågor på krediter används eftersom det statistiskt finns ett tydligt samband mellan antalet frågor och betalningsanmärkningar.

UC:s riskmodell ska ge en sammanfattande bild över hur stor sannolikheten är för att en konsument ska få en betalningsanmärkning inom ett år. Här utgör frågorna en mycket liten del i beslutsunderlaget.

Riskmodell är byggd så att enbart de personer som ligger i riskzonen kommer att få en sämre riskklass baserat på många frågor. Detta beräknas vara cirka 2% av Sveriges befolkning. Alltså är det bara cirka 2% av Sveriges befolkning som möjligen kan få en sämre riskklass baserat på att det tagits många kreditupplysningar. Detta är sådana personer som UC statistiskt sett bedömer ligga i riskzonen till dåliga betalare redan innan baserat på annan information.

Mvh
Pernilla Sällvin
Chef Produktutveckling Kreditinformation, UC AB

Jag är så lycklig. Vi har fått en innegivare. Här ska du får höra:

För någon vecka sedan skrev Lars Bärtås här en artikel om ute- och innegivare, något som jag var glad för att få utrett vad det är för något. Man har hört talas om det men har inte riktigt förstått varför båda finns och framför allt förstod jag inte varför vi inte hade någon innegivare utan bara en utegivare på husets norra fasad.



Lars Bärtås avslutar artikeln så här:

"– I ett hus kan det fungera utmärkt att enbart styra temperaturen med utegivare, i ett annat med innegivare. Men i många fall tror jag att en kombination är den mest optimala lösningen, det vill säga att man låter utegivaren sköta grundregleringen och innegivaren finregleringen."

Någon vecka efter att jag lärde mig detta om inne- och utegivare fick vi problem med att strömmen gick hela tiden. Så har det alltid varit vid köldknäppar de senaste åren. Vår elektriker har talat om att vi kanske borde säkra upp elcentralen, men vi har aldrig gjort något, det borde ju räcka.

Men den här gången blev vi riktigt desperata. Köldknäppen höll i sig och man kunde inte tvätta i tvättmaskinen eller diska i diskmaskinen. Elektrikern vi har haft i flera år väntade vi redan på i ett annat ärende, men han prioriterade aldrig oss. Därför ringde vi nu till en ny elektriker. Jag vände mig till en större elfirma som hade jour och som kunde komma direkt.

Denne förträfflige elektriker Andreas på Total EL gick direkt till vår värmepump när vi hade berättat om våra problem: Att vi inte kunde sätta på en enda apparat utan att strömmen gick och att det bara hände vid köldknäppar.

Han behövde inte många sekunder innan han såg att vår värmepump inte var ordentligt installerad. Till vår värmepump hörde en INNEGIVARE och en belastningsvakt, och där de skulle sitta monterade på värmepumpen hängde bara några lösa sladdar.


Vid den vita saken hängde bara lösa sladdar tidigare.

Direkt gjorde Andreas en sorts omkoppling i pumpen så att värmepatronen inte drog så mycket, en tillfällig åtgärd så att vi kunde använda huset. Sedan beställde han hem sakerna som saknades på vår värmepump och kom och installerade dem efter ett par dagar.



Nu har vi därmed en innegivare på väggen och det känns riktigt bra. Jag vet inte om det är psykiskt, men det känns som att vi har jämnare värme i hela huset. Det ska bli spännande att jämföra året efter innegivaren med året före innegivaren. Sparar vi energi på det här tro?

Så här kan det i alla fall gå när man har en klantig värmepumpsinstallatör, får strömavbrott och hittar en duktig elektriker.

Forskare vid Karlstads Universitet genomför en studie om konsumenters upplevelser av hantverkartjänster. Studien kommer att användas som underlag för Konsumentverkets åtgärdsförslag för en bättre marknad.

Har du lust att berätta om dina upplevelser? De söker nu deltagare, så hör i så fall av dig till dem om du just nu anlitar hantverkare och har färska erfarenheter att dela med dig av. Här har du alltså möjlighet att påverka reglerna för hantverkare i framtiden.

Studien ska omfatta så många olika typer av hantverkstjänster som möjligt, utförda av olika yrkesgrupper, och inkludera allt från arbeten av servicekaraktär (till exempel byta ett trasigt fönster, rensa stopp i avloppet eller tapetsera ett rum) till nybyggnationer av hus.

De som väljer att delta kommer att följas under arbetets gång genom en eller flera intervjuer, beroende på typ av arbete, under våren 2012. Även personer som alldeles nyligen avslutat någon typ av hantverksarbete är välkomna att delta.

Du kontaktar Sara, Lars eller Patrik för mer information och/eller deltagande:

Sara Pettersson
sara.pettersson@kau.se
054-700 1364

Lars Ivarsson
lars.ivarsson@kau.se
054-700 1565

Patrik Larsson
patrik.larsson@kau.se
054-700 1553

Byggahus inredningsarkitekt Christel Månsson är på möbelmässan i Stockholm, som pågår 7-11 februari.

Hon har lovat att rapportera utförligt därifrån, men jag fick just en förhandstitt i form av tre bilder. Hon säger att ” Det är mycket trä, mönster och regnbågskolorism ...”

Återkommer med fler bilder på vilka möbler som gäller 2012 senare i veckan!

Igår presenterade SEB sin kvartalsrapport för 4:e kvartalet 2011 – 3,2 miljarder kr i rörelseresultat. Idag ser jag att SBAB också överraskar med en hög rörelsevinst på 397 miljoner kr.



Visst är jag glad för att det går bra för svenska banker, när det ser så illa ut i andra länder i Europa. Svensk ekonomi verkar må väldigt bra i jämförelse.

Men nu är måttet rågat. Som bolånetagare blir jag upprörd när Annika Falkengren sitter i nyheterna och skryter om hur hon har uppnått det fantastiska kvartalsresultatet. Hon säger de har haft en sådan tillströmning av nya bolånekunder.

Jag vet varför SEB har haft en tillströmning av nya kunder. Den ena anledningen är att de ger nya kunder bättre rabatt än gamla. De vet att du drar dig för att byta bank och ger den nya kunden en lägre ränta en tid i början, sedan höjer de den.

Den andra anledningen är att SEB har börjat förvilla kunderna med att som enda bank prata om upplåningsräntor. Den nya termen upplåningstänta är då vad de själva anser vara kostnaden för att de lånar pengar (och gudarna vet vad som ingår i den kostnaden, förmodligen bonusar, rekordvinster) för att kunna ge dig ditt lån. Sedan lägger de en marginal på denna upplåningsränta och den är förhandlingsbar. Men allt detta är bara en schimär, ett listigt trick för att få konsumenterna att tro att de är öppna och ärliga och därmed välja dem som bank. Men det är ju inte ett dugg ärligt att hitta på en ny term och inte öppet redovisa vad som ingår i den. Vad var det för fel på STIBOR och reporäntan?

Nog om SEB. Jag ser det som att staten är vi och Riksbanken (visserligen oberoende men) representerar folket. När vi (Riksbanken) sänker utlåningsräntan till bankerna, då borde de sänka boräntorna åt folket, så har det ju fungerat tidigare. Det är det minsta de kan göra efter vi har ställt upp med garantier för hela banksystemet och låtit dem låna med svenska staten som garant, efter att de har gjort dåliga affärer i Baltikum.

Men nu fungerar alltså inte längre reporäntan som styrmedel för bolånräntorna. Bankerna med SEB i spetsen svamlar om att de finansierar bolånen på annat sätt, de lånar inte på reporäntan. Men ingen får tillgång till deras böcker och kan se hur de faktiskt gör. I vilket fall som helst ser vi att bolåneräntan har gått upp trots att Riksbanken har sänkt reporäntan och vi ser att bankerna gör fantastiska vinster.



Anders Borg är provocerad av vinsterna och vem blir inte det. Nu är det dags att Borg gör något och inte bara hotar. Jag hoppas att han tvingar bankerna att redovisa öppet hur de finansierar bolånen. Och att det inte blir tillåtet att hitta på nya termer och sätt att förvilla konsumenterna.

Det vi konsumenter kan göra är att byta bank oftare.

Klicka här för att jämföra bolåneräntor

Bankvinster – hur glad ska man bli?

Borg i nya utspel om bankerna

Jag tror inte att det är bara jag som är trött på tv-program som Fuskbyggarna vid det här laget. Samma visa gång på gång. Konsumenten hade lurats att betala ut förskott till lurendrejare.

Igår handlade det om ett fall de hade hittat "på nätet" som de säger. Nämligen tysken Georg Heinisch med företaget Autark. De sympatiska byggherrarna som råkade illa ut i programmet varnade för företaget i vårt forum 20101113 i den här tråden:

Varning för Autark AB, Autarkhome och EKObygg

Det är lika deprimerande varje gång man behöver se de nedbrutna människorna som råkat i klorna på någon lurendrejare som lockat dem att betala i förskott.

Det enda jag tyckte var nytt och intressant med det här fallet var att stadsbyggnadskontoret hade gett ok att börja bygga utan att byggfelsförsäkringen och färdigställandeskyddet var inbetalda. Både den kvalitetsansvarige och bygglovshandläggaren borde ha stoppat bygget tills premierna var inbetalda.

Då kunde byggherren i alla fall ha fått ut ersättningen från försäkringen när han blev lämnad i sticket av entreprenören.

Man vill bara att det här ska sluta. Något måste det finnas man kan göra för att förhindra folk från att betala förskott. Lägga ansvaret på bankerna kanske:

För att få en utbetalning från banken på över 50 000 kr är det obligatoriskt att kunden lägger fram bevis för att man har mottagit varan?

Eller ge den kvalitetsansvarige en bestraffning, kanske näringsförbud, om man inte stoppar byggen omedelbart när huset är så här uppenbart felbyggt?

Nu vill jag i alla fall inte se fler eländiga byggen på tv.

... handlar om Autark, här är tråden http://www.byggahus.se/forum/referen...h-ekobygg.html

I kväll ska jag bänka mig framför en ny säsong av Fuskbyggarna, kanal 4 kl. 21.00.



Mest spänd är jag på om teamet bakom Fuskbyggarna har tagit åt sig av kritiken och gjort programmet mer sakligt, mindre vinklat.

Och ska Timell pressa stackaren som har råkat illa ut till tårar för att det ska bli "bra tv"? Spänningen är ooooolidlig ...!

Kvällens avsnitt handlar om Christina och Lars, som råkade i knipa när de la ut bygget av sitt drömhus på en byggare som utlovade "tysk kvalitet". Det stod snart klart att bygget lämnade mycket övrigt att önska, och till sist övergav byggaren projektet satte sitt företag i konkurs.



Återkommer med en recension under morgondagen.

Bilder: TV4