...måste det ju anses som ett brott mot mänskligheten att den lenröstade tonårsbubblan Darin tillåts göra en cover på Coldplays odödliga Viva la Vida. Någon på SonyBMG (Darins skivbolag) borde ha fått sparken vid det här laget, eller i alla fall tvingas sträcklyssna igenom Ainbusk singers samlade verk några gånger.

När jag var ung, på 1820-talet, fanns det någon slags outtalad kutym att åtminstone låta det gå en viss tid innan man slog mynt av någon annans låt. I det här fallet hann ju knappt Coldplay sjunka på hitlistorna innan Darin fångade upp låten. Det vore dessutom mindre stötande om producenterna åtminstone hade kunnat hitta ett eget arrangemang för Darin, men hans version är ju helt identisk med originalet - förutom den säkert välbehövliga pitcheffekten på sången.

Huset? Jo, det är fortfarande i vila inför målarens arbete om två veckor.