Mätinstrument för huset

Ett tips. Ring och fråga räddningstjänsten i din kommun om de vill komma och öva med sin värmekamera.

Varför ingår inte denna typ av "lätta" mätningar i överlåtelsebesiktninga rman betalar 2000 kr/h för?

Jag har gått en kurs i Thermografering, (Karlstads universitet Bygg/Energi-ing) Utrustningen kostar runt 500K. För en hemanvändare som vill t.ex besiktiga sitt hus är det oftast bättre att köpa tjänsten dvs någon som kommer och fotograferar av huset och levererar digitala högupplösta bilder än att försöka få till det med konsument-produkter. Skall man mäta fukt så bör den valda mätaren vara möjlig att kalibrera.

Utrustningen kostade för ett antal år sen sånna pengar du nämner nu kostar det inte mycket över 20k

Hyr en annars, som jag gjorde på CRAMO runt 2000:- / dag helt klart värt det.

En Värmekamera/IR-kamera kan visst liknas som när Du fotograferar! Skillnaden är att Värmekamerans bild visar yttemperatur/skillnader d:o genom att filtrera bort det synliga ljuset till bara IR-ljus (värmestrålning)...

Varje pixel i IR-bilden att jämföra med en enkel Pyrometer/IR-termometer och visar temperaturen på just den punkten (radiometrisk). Dvs en Värmekamera med en sensor á 240x180 pixlar är som att hålla 43 200 st IR-termometrar i handen ;o)

Mao upplösningen (pixlar) men även vilket bildfält/FOV (brännvidd) Värmekameran har har betydelse då det annars kan krävas längre avstånd än vad utrymmet tillåter för att få med det man önskar. Det spelar också stor roll vilket temperaturområde Värmekameran återger och vilka olika material (emissivitet) man termograferar.

Det är även bra att tänka på att en Värmekamera helst bör aklimatiseras (sensortemreraturen) till objektets omgivningstemperatur (ca 30 min).

Vid hustermografering blir bästa resultatet vid kallare utetemperaturer för större temperaturskillnad i temperaturområdet.

Det finns två användningsområden vid termografering (fotografering av värmestrålning ej att förväxla med yttemperatur). Det ena användningsområdet är att se skillnader i värmestrålningens intensitet utan något större behov av att veta exakt yttemperatur, det andra användningsområdet är för att mäta temperaturer på olika vis. För att kunna mäta temperaturer med rimlig noggrannhet krävs relativt dyr utrustning, men framförallt så krävs det gedigna kunskaper i fysik, framförallt kring värmestrålning så att man förstår principerna för värmestrålning och är väl bekant med emissionsfaktorer, våglängder o.s.v.
Är man mest intresserad av att kunna få en bild av temperatur-skillnader så krävs det däremot inte mycket förkunskaper alls och inte heller någon dyr utrustning.
Vem som helst kan dra en fullt korrekt slutsats av en bild som t.ex. visar ett hustak som strålar ut olika mycket värme på olika ställen. Man behöver inte vara raketingenjör för att räkna ut att takets kallare ställen är bättre isolerade än de varmare ställena.
Tänk på att inte jämföra IR-mätare med värmekameror. IR mätare kräver att man har koll på deras räckvidd, infallsvinklar och lite hum om emissions-faktorer för att man ska kunna tolka deras resultat vettigt.

/Instrumenttekniker

PS.
Tips! Om ni tänker använda värmekameror eller IRtemp-mätare, så vänta tills solen gått ner! Utan infallande värmestrålning från solen och liknande så ökar precisionen vid mätningen. Allra bäst vore att "termografera" tidigt på morgonen när så stor del av husets värmeutstrålning kommer från husets varma insida istället för från solens värmande strålar på utsidan...

Bra artikel även om termografibilden var ett dåligt exempel. Bilder tas sällan eller aldrig utifrån och dessutom blir temperaturen på glasytorna helt felaktig. Varför kan väl de som inte är raketingenjörer svara på?
En del kommentarer är också bra, för visst är det så att det krävs kunskap för att tolka termografiska bilder rätt. Det kanske man begriper först när man har kunskapen! Skalpellen gör inte kirurgen, hammaren gör inte snickaren och värmekameran gör inte termografören. Jag har sett skolexempel på feltolkningar tom av en energikonsult i ett TV-inslag.
ITC-certifierad termograför

Blanka ytor får ofta fel värde

Om det var så enkelt...
Ofta kan blanka ytor ha en annan emissivitet, men det gäller inte alltid och har inget med glas att göra. I sådana fall skulle ju matt glas ge ett annat resultat.

Har vi inte transmission i glas?
Det som är unikt för glas är just dess transmission, framförallt inom det synliga spektrat!
Glas är genomskinligt. Nu är det visserligen inte hela sanningen och att ta för givet att glas ohindrat släpper igenom de våglängder som en värmekamera mäter kan vara ett misstag. En enkel skyddsfilm som fortfarande är osynlig kan förändra transmissions-egenskaperna radikalt hos glas.

Men att från detta dra slutsatsen att glas inte har transmission är nog lite väl vanskligt...

Nu var det ju transmission i det spektrat som värmekameran är känslig för som avses. Inte det vi ser med det nakna ögat.

Det var det jag avsåg också.
Eftersom det finns så stora skillnader på glas och glas och gemensamt för alla är dess transmissiva egenskaper i varierande grad så är det min bedömning att man är helt fel på det när man kategoriskt hävdar att glas inte har någon transmission...

Det var det jag avsåg också.
Eftersom det finns så stora skillnader på glas och glas och gemensamt för alla är dess transmissiva egenskaper i varierande grad så är det min bedömning att man är helt fel på det när man kategoriskt hävdar att glas inte har någon transmission...

Medan snillen träter kan man ta till en lättare mätmetod som alla har tillgång till,
känn med handen.
Det fungerar på alla ytor, hittar du ett kallare parti kan du räkna med att det kyler huset mer än övriga.
För kom i håg att alla förståsigpåare är inget annat än vanliga människor som gått en utbildning och plötsligt tror att de har öppnat pandoras ask.