Börja med en ordentlig dränering

En dränering runt huset gör man för att leda bort vatten. Markfukten däremot är svår att undvika.

Vatten i vätskeform kommer underifrån som grundvatten och ovanifrån som regn och snö. Markfukten kan orsaka problem i en byggnad när vattnet antingen som vätska eller vattenånga transporteras till känsliga byggnadsdelar. Ofta kan vatten sugas förvånansvärt långt i en murad eller gjuten konstruktion.

Hur mycket fukt det finns i marken och hur stor risk det är att grundvattnet stiger upp mot grunden beror på olika fysiska förutsättningar, husets läge och typ av jordart. Är man osäker på jordarten kring huset eller hur grundvattennivån står vid olika årstider kan man kontakta kommunen.

I hus med källare och där grunden står direkt mot en tät jordart, till exempel blålera, eller direkt mot berg är dränering särskilt viktigt. Vid platta på mark och krypgrunder är det sällan brister i dräneringen som orsakar fuktproblem. Grundläggningsdjupet är litet och grundvattennivån når sällan upp till betongens underkant. I områden där grundvattennivån riskerar att stiga vid snösmältning eller större nederbördsmängder är det dock viktigt att man har bra dräneringsledningar.

En dränering i dag består dels av olika dränerande material till exempel grus, makadam och sand, dels av ett kapillärbrytande och isolerande skikt, till exempel cellplastskivor, samt ofta även av dräneringsrör.

Förr använde man inte isolerskivor utan smetade på asfalt på muren för att hindra fukt att tränga igenom.
– Hittar man asfalt på muren vid en omdränering kan man låta den sitta kvar, eller till och med komplettera den, säger Ingemar Samuelsson som arbetar med fuktproblem på Statens Provnings- och Forskningsinstitut, SP. Om man tar bort asfalten, riskerar man i stället att muren försvagas.

Mellan det dränerande lagret och jordlagret lägger man i dag dessutom en fiberduk. Det förhindrar dräneringen att slamma igen, vilket den annars gör efter en tid då jordmassor rinner in i det dränerande lagret.

Att gräva upp runt huset är ett tungt jobb. En minst två decimeter bred remsa ska grävas längs grunden och en bra bit ner under källargolvets nivå. Underkanten på dräneringsröret ska hamna under grundkonstruktionens lägsta punkt för att vattnet ska kunna leta sig ut.
Oavsett om man själv hyr en grävmaskin eller lejer ut arbetet på en markentreprenör, bör man använda en mindre maskin med så kallade larvfötter. En stor maskin med hjul packar leran i marken onödigt hårt och gör den mindre genomsläpplig. Undvik att gräva runt hela huset på samma gång eftersom det i vissa fall finns risk för att husgrunden kan sätta sig när det inte längre finns jord som trycker emot.

Isolerskivorna ska stå på ett fast underlag, så att de inte glider när man fyller igen gropen. Tryck ihop skivorna ordentligt för att undvika springor och placera dem med förskjutna skarvar. Man kan också ta hjälp av fogskum för att täta skarvarna och hjälpa till att fixera skivorna.

Nya dräneringsrör ska ha en diameter på minst 70 millimeter och placeras nedanför grundsulans kant. Dräneringsrören ska ligga på ett minst 50 millimeter tjockt lager av dränerande material, till exempel grovt grus. Rören ska sedan täckas av ytterligare 300 millimeter grus. Tänk på att fiberduken ska ligga mellan jordlagret och dräneringslagret.

Isolerskivorna är tillverkade för att hålla för hårt tryck men man kan ändå vara försiktig när man fyller igen gropen så att de inte skadas eller rubbas. En del leverantörer rekommenderar att fiberduken även ska täcka isolerskivorna, som ett extra skydd.

Dagens isolerskivor klarar fukt, men för att undvika att regnvatten tränger ner bakom skivorna monteras därför en list vid skivornas överkant.

Det är viktigt att leda bort regn- och smältvatten redan ovan mark via hängrännor och stuprör, för att dräneringen ska fungera optimalt under lång tid. Dessutom bör marken falla från huset med cirka 20 grader minst tre meter ut. Gör gärna lutningen större från början eftersom marken sätter sig efter att ha varit uppgrävd.

Planteringar och rabatter rekommenderas inte tätt intill huset. Det bästa är att lägga ett lager grus eller natursten närmast husväggen.

Vid nybyggnation ska man, som alltid när det gäller förarbete, vara noggrann med dräneringen eftersom det är besvärligt att åtgärda och förbättra i efterhand.
Har man ett befintligt hus är det svårt att avgöra hur bra dräneringen är. Man kan inte se det från utsidan och om man har fuktgenomslag i källaren är det inte säkert att det beror på dålig dränering. Men står man i begrepp att inreda källaren eller göra en tillbyggnad finns det all anledning att förbättra dräneringen.
– Det är svårt att säga hur länge en dränering håller, säger Ingemar Samuelsson.
– Fiberduken hindrar visserligen att dräneringen slammar igen men sättningar i marken kan man inte göra något åt och det påverkar också genomsläppligheten.

Hur isoleringen monteras på källarväggen är det stora problemet när man inreder en källare. I dag vet vi att isoleringen ska sitta på utsidan, precis som att isoleringen ska ligga under betongen när man gjuter platta på mark. Trots det är det många som inreder källarrum med isolering på insidan.
– En källare är en källare, säger Ingemar Samuelsson. Den blir fuktig. Och lite fukt är inte farligt så länge den kan vandra fritt, men stänger man in den bakom ett tätt skikt får man problem.

Får man en mer betydande fuktskada är det ur juridisk synvinkel en fördel om man har en bra dränering. Och står man i begrepp att sälja är det förstås en detalj som kan höja värdet på huset.

Priset för dränering påverkas av hur tillgängligt det är runt huset, vegetation, markförhållanden, jordtyp och inte minst storleken på huset. Hur mycket arbete man är beredd att göra själv är förstås också avgörande. Allt mellan 50 000 och 150 000 kronor får betraktas som normalt om man anlitar en markentreprenör. Men som alltid när man står i begrepp att köpa en tjänst är det viktigt att ta referenser och prisuppgifter från flera håll.