Flytta runt dina trädgårdsmöbler om du är osäker på var uteplatsen ska ligga. Genom att provsitta hittar du bästa läget, sedan är det bara att välja - sten, betong, trä eller grus.
Anvädaren peegee4s uteplats.Foto: peegee4
Vill du vara riktigt säker på att du hittat rätt läge på uteplatsen ska du provsitta på de olika platserna en hel säsong. Flytta runt och tänk på sol, vind och eventuell insyn. Är det dåligt underlag på vissa platser kan du skaffa en plywoodskiva som du placerar stolar och bord på.
– De flesta gillar morgonsol och kvällssol men äter kanske helst i skugga mitt på dagen, säger Byggahus arkitekt Calle Posse.
Solskyddet kan man lösa genom en pergola – ett ribbverk med eller utan växter, markis eller segelduk som är enkelt och inte behöver täcka hela uteplatsen.
Ett tak av något slag förstärker rumskänslan som blir ännu tydligare, och mysigare, med någon form av belysning. En tät del förlänger dessutom säsongen genom att förhindra dagg och kallras.
Vad är vad?
Altan – gångbar yta ovanpå en byggkonstruktion, räcke behövs troligen
Däck – gångbar yta på mark utomhus, oftast inte högre än en halvmeter
Terrass – en anlagd avsats
Utformning – Fundera över vad du vill ha din uteplats till och om och hur den ska möbleras. Är det för att slippa en gräsmatta som behöver klippas? Ta gärna till lite yta, det ångrar man sällan och behöver inte bli så mycket dyrare. Ska du använda trä så ta reda på vilka längder som gäller och använd dem istället för att få en massa spill, råder Calle Posse.
Vilket material? Hustyp och tomtens beskaffenhet påverkar vilket material som är lämpligast för uteplatsen.
– Vid ett torp eller äldre trähus kan grus vara en enkel och hållbar lösning, men välj ett som är skönt att gå barfota på. Vid ett tegelhus eller ett trähus med granitsockel passar en uteplats i sten bra. Till andra trähus kan sten vara vanskligt och ge ett tungt och hårt intryck. Vid putsade hus passar både trä och sten och man kan gärna blanda. Det gäller helt enkelt att anpassa sig till husets storlek, form och känsla. Är huset lyxigt kan sten passa, det är exklusivt, säger Calle Posse.
Sorter och för- och nackdelar:
Grus, finns i olika färger, storlekar och kantigt eller rundat
annons
+ Hållbart + Vitt grus kan ljusa upp en mörk uteplats – Har en tendens att gräva ner sig i jorden, lägg markduk av god kvalitet på en bädd av väl tillplattad sand under. – Letar sig in i andra material, en grusgång behöver kantsten – Grusytor behöver toppas med nytt material åtminstone vartannat år
Sten, finns i många varianter som skiffer, granit och sandsten och olika storlekar. Det finns till exempel billig kinesisk granit men man kan behöva fundera på om det är etiskt riktigt att frakta hit ett material som vi har själva.
+ Hållbart och vackert – Dyraste alternativet, både material och läggning. Smågatsten är dyrast – Sten kräver ett noggrant underarbete om det ska hålla länge, kanske inget för amatören – Skifferplattor kan bli väldigt heta i söderläge, något att tänka på för barfotabarn. – Svårt att bearbeta själv utan specialverktyg
Betong, finns som plattor i olika storlekar och som stenar i olika storlekar och former
+ Bara lite dyrare än grus – Kräver samma underarbete som vid stenläggning – Tål inte salt
Trä, tryckimpregnerad furu eller hårdträ som lärk, kirai och azobe. Man kan också impregnera virke med linolja vilket är bättre ur miljösynpunkt.
+ Tryckimpregnerat är billigt och enkelt + Går att variera och bygga på oändliga sätt + Mjukt att gå på + Håller länge om man underhåller på rätt sätt + Hårdträ behöver inte oljas om man inte vill behålla ursprungsfärgen – Tryckimpregnerat trä behöver underhållas; tvättas och oljas – Kan ge flisor – Tryckimpregnering sker med gifter; spill och rivningsmaterial ska till en miljöstation och får inte eldas upp. – Det kan vara svårt att veta om importerat hårdträ verkligen är odlat enligt intygen. – Hårdträ behöver oftast förborras
Behövs bygglov? Ett trädäck kräver normalt inget bygglov om det inte är högre än en halvmeter, men det är olika i landet, så fråga på stadsbyggnadskontoret.
Följande kräver inte bygglov så länge det är mer än 4,5 meter till tomtgräns:
Skärmtak som sitter ihop med huset och inte överskrider 18 m2.
Plank vid en uteplats som inte är högre än 1,8 meter och inte sticker ut mer än 3 meter från huset.
1,8 m står det att man får bygga, då ska det vara splje, jag skulle höra med komunen innan bygge, man får inte bygga hur man vill bara man inte bygger över 1,8 m.
Man får även bygga murar eller plank med en maxhöjd om 1,8 m i anslutning till uteplats, inom 3,6 m från huset och 4,5 m från gränsen, om inte grannen godkänner en närmare placering.
När huset är klart så har jag lite planer på att anlägga en uteplats med en damm intill så man kan sitta där & fika & lyssna på det porlande vattnet =)
Vill bara förtydliga att reglerna varierar mellan landets kommuner. I alla fall vad det gäller plank och liknande. Tex säger min kommun (Malmö) att man det är ganska fritt så länge spaljen har 50% luftgenomsläpp, andra kommuner har 33% osv. Så kolla själv i din kommun.
Han måste betala nästan 3 000 kronor En fastighetsägare i Ockelbo får betala nästan 3 000 kronor till kommunen efter att han uppfört ett plank som inte var genombrutet som ett staket på sin tomt utan att först ansöka om bygglov. Fastighetsägaren hade uppfört ett 1,6 meter högt plank längs med fastighetsgränsen. Bygglovet kunde beviljas i efterhand men fastighetsägaren måste betala 2 940 kronor till kommunen. Det var en fyra gånger så hög avgift som det hade blivit om han ansökt i förväg.
Ovan text står det:
"– Det kan vara svårt att veta om importerat hårdträ verkligen är odlat enligt intygen."
Ska detta vara ett argument för att inte välja text FSC märkt trä?? synnerligen märkligt sätt att se på det. Om en vara är märkt enligt si eller så, är ju chansen att den faktisk svarar upp mot de krav en miljon högre än om varan inte är märkt alls. Nyligen kom rapporter om att MSC märkning är en stor framgång lokalt på många platser, det finns väl ingen anledning att tro att FSC skulle ha sämre chanser att lyckas, fast det är ju klart, det förutsätter att nån tror på det. Uppenbarligen inte artikel författaren